Hästarnas formel 1

Fälttävlan, vad är det? Ja, den tillhör inte den största hästsporten i Sverige, eller för den delen i världen. Men kanske den mest mångsidiga, roliga och utmanande – för såväl häst som ryttare. Och varför inte även för uppfödaren. Åtminstone om du frågar Helene Rydberg Larsson, som driver Kinda Foder – återförsäljare till Svenska Foder – i Kisa i Östergötland, tillsammans med sin man Jörgen Larsson. På årets unghäst-VM för fälttävlan hamnade Helenes häst Kitsch Couture HPK på 12 plats – ett väldigt gott kvitto, för att vara första gången. 

Det var när Helene Rydberg Larsson flyttat till Kisa för 14 år sedan och inte kände så mycket folk, som hon följde med till en vuxenridskola – och blev kvar. Detta ledde henne till att köpa en häst, bara något halvår efter. Sedan dess har hon bytt upp sig efter hand, och så har hon på senare år även börjat avla fram egna hästar – där just Kitsch är hennes första avkomma.

-Idag har jag ett tiotal hästar, och det är en verksamhet som sporrar mig. Jag är en tävlingsmänniska, och när jag drar igång med något nytt, vill jag alltid se hur bra jag kan bli. Oavsett vad det gäller. Det visade sig att uppfödning var något för mig.

-Att det också råkade handla om fälttävlan beror på både slump och syn på hästträning, spekulerar Helene. Ridklubben som jag kom till hade en terrängbana och jag började tävla för klubben. Sen tror jag rent allmänt att en allsidig träning för en häst är det bästa. Det skapar en stabil häst, som kan hantera alla situationer – och en trygg häst är en häst som kan prestera. Därför är fälttävlan en perfekt träning för en häst.

Vad är då Fälttävlan? Jo, fälttävlan är en mångkampstävling inom ridsport som består av dressyr, banhoppning och terrängritt. Det stammar från det militära där man testade ekipagens mångsidighet. Det är en tävlingsform som alltså prövar hästens uthållighet, snabbhet och lydnad, samtidigt som ryttarens förmåga att bemästra hästen och mod är en stor del av tävlingen.

Och mod är en viktig ingrediens, enligt Helene:
-Inte bara hos ryttaren – som måste vara extremt modiga, eller bara ”galna”, för att klara av att rida de där banorna i terrängen, säger hon. Även hästarna måste ha mod.

Det är det som är det speciella med fälttävlan. Hindren i en tävling då man rider terräng ser helt olika ut varje gång. Man kan inte förbereda sig någorlunda som i banhoppning.

I år fick de till exempel hoppa genom en fiol. Det ska vara en häst som är stabil, som inte blir förvånad, eller förskräckt när den ser något som den inte sett förut.

-Och den kvaliteten har verkligen Kitsch, fortsätter Helene. Redan då hon var föl presterade hon mycket bra, och har sedan dess visat stora kvaliteter och kvalat flera gånger till både Falsterbo och Elmia. Mitt problem har varit vad hon ska satsa på – banhoppning (hon är duktig på det också) eller fälttävlan. Jag tänkte att jag skulle låta hennes medverkan i årets VM bestämma. Och eftersom hon red så väldigt bra, denna första gång, lutar det nu åt att hon får fortsätta med fälttävlan.

Det kan vara ett svårt val att göra, eftersom de stora pengarna finns inom banhoppningen, plus att tävlingarna kostar väldigt mycket mer inom fälttävlan. Helene berättar även att det är väldigt få tävlingar som går av stapeln i Sverige, och det gör också att man får många resdagar, och längre perioder borta från hemmet. Det är annars en viktig plats för Helene.

-När jag och Jörgen satsade på att gå in i återförsäljarbranschen, och köpte Kinda Foder, hade vi båda yrken som vi kanske var lite mätta på. Jag är utbildad musiker och arbetade som musikpedagog, och Jörgen jobbade som fastighetschef. Dessutom är vi båda lite av entreprenörer, så när chansen dök upp, grep vi den. Det har jag aldrig ångrat. Jag kan inte tänka mig ett bättre jobb och jag är glad varje dag jag får vara här i butiken.

-Visst är det mycket jobb och ibland kärvt, men vi avhandlar vårt familjeliv på jobbet – och därefter har vi våra hobbys, jag mina hästar och uppfödningen och Jörgen sin jakt, som vi ägnar vår resterande tid till. Och det mår vi mycket bra av. Vi har också under alla år haft en väldigt bra relation med Svenska Foder. Vi har en fin kontakt och bra produkter. Själva använder jag ju Hippo till mina hästar, och får alltid beröm för hur fina de är.