Dags för betessläpp och förhoppningsvis soliga, varma dagar!
Visst är det härligt att se sina hästar på bete men för att göra betesperioden och hästarna gott finns det en del att tänka på.
Innan man släpper sina hästar på bete är det viktigt att inspektera hagarna noggrant. Hästar undviker oftast giftiga växter när de har annat att äta, men i slutet på sommaren när betet blir magert kan hästarna äta utav giftiga växter i brist på annat. Den gula blomman Stånds är ett exempel på en giftig växt man skall hålla utkik efter.
Redan när första grässtråna kommer och man låter sina hästar beta kortare stunder är det bra att ge HippoSelection Yee-Sacc. Produkten är en levande jäststam som gynnar tarmfloran. Enkelt förklarat så ser “jästen” till att stärka de goda bakterierna i tarmen. Vid foderbyten måste mikrofloran ställa om sig i hästens tarm och jästen gör denna omställningen skonsam så att de bra bakterierna håller sig stärkta.
När betet får förväxa lite så minskar oftast näringsinnehållet. Tränas hästen som vanligt bör den eventuellt stödutfodras. Gör alltid en daglig visitation för att upptäcka ev. sår men även för att hullbedömma hästen. Hur ser överlinje och muskelmassa ut?
Det är viktigt att hästarna har tillgång till vatten, salt och mineraler i hagen. Varma sommardagar konsumerar de oftast mer vatten så se till att hålla välfyllda vattenkar. Svettas hästen mycket vid träning är det även viktigt att återställa elektrolyt och saltförluster. Då är HippoSelection Elektrolyt utmärkt för att snabbt återställa balansen av natrium, klorid och magnesium. Tänk på att redan vid en måttlig vatten- och saltförlust påverkas hästen negativt med bland annat prestationsnedsättning till följd.
Här kan du läsa mer om hur du tolkar din grovfoderanalys och hästens behov.
En gräsätare av rang
Hästen är av naturen en gräsätare. Många moderna hästar förväntas dock prestera på en nivå där det är nästintill omöjligt att näringsförsörja dem på bara gräs. Det är många gånger främst energi som saknas. Fibrer av olika slag, framförallt från grovfoder, utgör hästens huvudsakliga energikälla. Fibrer är skonsamma mot maghälsan och gynnar hästens vätskebalans men är inte särskilt energitäta. Stärkelse är en effektivare energiform. För mycket stärkelse i fel form riskerar dock att försämra såväl hästens magtarmflora som hälsa. Fett är en ur många hänseenden skonsam och ännu effektivare energikälla. Men också den har sina begränsningar. Hästen behöver dessutom mer än bara energi. Protein är ett exempel. Protein är uppbyggt av aminosyror, varav vissa är livsnödvändiga för hästen. Olika fodermedel innehåller olika mycket av olika aminosyror. Exempelvis är sojamjöl rikt på lysin medan proteinet i betfor innehåller en hög andel treonin som är en annan viktig aminosyra till häst. Förutom energi och protein behöver hästen vitaminer och mineraler. Spannmål innehåller t.ex. mycket fosfor. Kliprodukter är rika på vitaminer och mineraler samt magvänliga fibrer. De innehåller i gengäld inte så mycket energi. Den perfekta råvaran finns nog inte. Men varje råvara har någon unik egenskap som tas tillvara genom att de kombineras i exakt rätt proportioner. Vad som är rätt proportioner varierar från häst till häst. Det är det vi utgår från när vi utvecklar vårt foderprogram. Vi balanserar våra foder så att de innehåller rätt mängd av energi, protein, mineraler, vitaminer, fibrer, stärkelse och en mängd andra näringsämnen samtidigt som hästens hälsa och prestation vägs in som minst lika viktiga parametrar.Det börjar med grovfodret – Analysera ditt grovfoder
För att på ett snabbt och enkelt sätt kunna jämföra olika grovfoder brukar man prata om näringsinnehåll per kg torrsubstans, ts. Ett kg grovfoder med 60 % ts innehåller således 60 %, eller 600 g, torr substans och 40 %, eller 400 g, vatten. Det är den torra substansen som innehåller näringen. Ett kg ts av ett grovfoder innehåller alltid mer näring än ett kg av samma foder. Hö med 50 g smältbart råprotein per kg foder och en ts-halt på 86 % innehåller 58 g smältbart råprotein per kg ts (50/0,86=58). Ett hösilage som omvänt innehåller 58 g smältbart råprotein per kg ts med en ts-halt på 50 % innehåller således endast 29 g smältbart råprotein per kg foder (58*0,50=29). Dessa två grovfoder är likvärdiga med avseende på proteininnehåll. Men man måste väga upp mer av hösilaget än av höet, eftersom detta innehåller mer vatten, för att hästen ska få samma mängd näring. Hästar äter hellre ett lite blötare hösilage än hö om de får välja, så det är inga problem. Försök visar att en ts-halt mellan 45 och 65 % är att rekommendera. Mycket tyder också på att de lite blötare hösilagen bidrar med vätska till tarmen.
Här kan du läsa mer om hur du tolkar din grovfoderanalys och hästens behov.
Hästar behöver mycket vatten för att må bra
Hästen förlorar varje dag vätska genom träck, urin, avdunstning från hud och andningsvägar. Vatten till hästar ska hålla samma kvalitet som dricksvatten för människor. Hästens dagliga behov av vatten är 5 liter per 100 kg kroppsvikt i vila. Det blir 25 liter för en 500 kg häst i underhållsbehov. När en häst arbetar kan den förlora 10-15 liter kroppsvätska per timme och det betyder att den måste få dricka mer. Mängden förlorad vätska styrs av hur mycket den väger. Även ston som ger di till föl behöver större mängder vatten, cirka 50 liter per dag.Sämre prestation om hästen dricker dåligt
Ett för lågt vattenintag kan direkt påverka hästens foderintag men också dess prestation. Fri tillgång på vatten är viktigt för hästen särskilt om man fodrar med torrt grovfoder. En längre period med tillgång till foder och utan tillgång på vatten kan ge störningar i mag- och tarmkanalen och eventuellt leda till kolik.- Vilket behov har min häst?
- Äter min häst rätt?
- Hur presterar min häst bättre?
