Mykotoxiner i 2023 års halm

Svenska Foder och det Nederländska/Schweiziska företaget dsm-firmenich har sedan 2017 återkommande gjort halmanalyser för att få en bild av förekomsten av mykotoxiner i halm i Sverige. Under 2023 analyserade man halm från 10 utvalda grisgårdar runt om i Sverige, från Mellansverige och söderut, för att kartlägga halmstatusen. Det såg inte
jättebra ut.

D e gårdar som är med i kartläggningen är såväl slumpmässigt utvalda som de har haft tydliga problem med mykotoxiner i sin produktion, säger Norbert Trattner, som arbetar för företaget dsm-Firmenich. I år ser vi förekomst av toxiner i halmen som vi inte sett sedan 2018 – vilket inte är så särskilt positivt.

Hur såg det då ut 2018? 2018 minns vi självklart som den torraste och varmaste sommaren i mannaminne. Detta år räknade man dock inte med att halmen skulle vara så kontaminerad av höga toxinnivåer som den faktiskt var. 2023 kunde man däremot tydligt se att halmen inte var bra. Även 2019 visade testerna på förhöjda toxinnivåer, även om DON inte var problemet, fann man högre nivåer av NIV – som var ännu mer giftigt än DON. I en grisbesättning innebär mykotoxin i halm att produktionen blir klart påverkad.

-Alla de prover som vi tog 2023 låg på en generellt högre förekomst av toxiner, och inget prov låg riktigt lågt, konstaterar Norbert. Under de föregående åren har vi sett en större spridning. Det har handlat om prover som visat noll, eller mycket lite, och enstaka prov med hög förekomst. I fjol var det mycket mer rött i min rapport.

Svenska Foders och dsm-Firmenichs kartläggning är utförda i ett laboratorium i Österrike, med en ny förfinad metod som kan ge svar på väldigt många olika typer av substanser och toxiner.

-Det är svårläst att veta hur de olika substanserna förstärker varandra, berättar Norbert Trattner. En del är inte giftiga i sig, men kan ändå ha en påverkan på hur kroppen hanterar andra toxiner.

-Ny forskning har visat att culmorin – en fusariemetabolit som inte är särskilt toxisk – medverkar till att DON bryts ner i kroppen mycket mer långsamt, vilket gör att DON har längre tid på sig att göra skada. Vi har också med förfinade analysmetoder kunnat hitta maskerade mögeltoxiner – alltså mögeltoxiner som växten binder till exempelvis glukos för att se till så att toxinet inte skadar växten.

Men det är fortfarande mycket olika substanser som man ännu inte vet hur de påverkar djuren. Norbert Trattner menar att man inte heller helt och hållet kan avgöra hur det ger utslag hos djuren i produktionen.

– Mykotoxiner påverkar grisens immunförsvar negativt Det kan röra sig om lägre foderintag, trots att halmen ser okej ut och luktar gott.

-En högproducerade suggbesättning kräver att förutsättningarna är goda i stallet. Då kan halm som är kontaminerad med mykotoxin vara det som sänker produktionen rejält, och som ser till att produktionen inte återhämtar sig. Det krävs inte många kilo halm av dålig kvalitet innan det gör skada i tarmen hos en sugga.

Mykotoxinet DON skadar tarmarna genom att påverka flimmerhåren och försämrar därmed förmågan att tillgodogöra sig näringsämnen.

-Ett dåligt halmparti kan också göra så att salmonella och E-coli får fästa i tarmen, fortsätter han.

Vad kan man då göra med halm som kontaminerats av mykotoxiner? Det finns idag ett sätt att tillsätta en produkt i fodret som heter Mycofix Plus 5.E som förändrar DON-molekylerna så att de inte längre är giftiga för djuren.

– Mycofix 5.E är en mögeltoxinprodukt, den enda produkten i sitt slag, som faktiskt har dokumenterad effekt, berättar Norbert Trattner. Det här mykotoxindeaktiverande medlet ser till att produktionen bibehåller sin stabilitet. Det finns många olika mögeltoxinprodukter till försäljning, men man bör välja en som har EU-registrering och det har Mycofix.