De inledande dagarna av mars förändrade allas våra liv. Det vi tyckte var självklart, var inte längre tillåtet. Det gick snabbt, hur livet förändrades. Restriktionerna baserades både på ren fysisk risk – vi visste inte hur viruset skulle drabba, det drabbade alla olika – men också på samhällsbevarande överväganden: hur klarar vårdapparaten ett virusutbrott, och på vilket sätt kan vi hålla samhällsviktiga funktioner igång?
Att Coronaviruset har påverkat menligt på världsekonomin, råder det inga tvivel om. Varsel från så vitt skilda branscher som restaurangbransch, flyg- och bilindustri hörs dagligen, till en kultursektor och resebransch som är satt helt ur spel – och detta har inneburit hårda villkor för många mänskor som plötsligt inte längre har några inkomster. Världsekonomin är satt under hot, och det kommer att påverka oss alla, mer eller mindre, för en lång tid framöver.
Men det man också ser, är hur mänskor hanterar denna monumentala kris. Man söker och finner nya vägar under prekära omständigheter. Det är bevis på vår förmåga att kunna möta förändringar på ett kreativt sätt, vi ser möjligheter i nödvändighet. Vissa av dessa nya sätt att möta krisen, kommer att stanna kvar även då vi återgår till mer normalt samhällsliv. Visst kommer vi även att resa i framtiden. Men troligen på andra sätt och mer ansvarsfullt. Kommunikationsmässigt har vi i vårt bolag sett, att mycket kan lösas genom möten via olika tekniska lösningar. Det har kommit för att stanna.
Lantbruket hamnar i fokus
Det har också blivit ett annat fokus på vår bransch – den som arbetar med lantbruk och livsmedelsproduktion. Glädjande nog. I tider då ingenting är självklart, blir det ökat fokus på sådant som är livsnödvändigt. Produktion av mat är en sådan livsnödvändighet. Det tydliggör hur viktig en hög självförsörjandegrad är. I Sverige ligger självförsörjandegraden på ca 50% idag. Jämför det med Finlands 80%. I media har man förklarat hur snabbt vi skulle stå utan mat, om våra handelsgränser stängdes. På 10 dagar töms butikerna. Vi har alla möjligheter att öka denna självförsörjningsgrad: utrymme finns, kapacitet och intresse. Men det handlar om att medvetandegöra konsumenten om den livsmedelsproduktion som du och dina kolleger varje dag arbetar med, så att man inser värdet av den egna produktion – samtidigt måste politiken bli klar över vilka krafter som sätts i spel då vi ställs inför en kris som den vi nu är i, och att förutsättningarna för den svenska hållbara produktionen måste förbättras. Jag tror att politikerna nu fått upp ögonen för detta: livsmedel är en viktig nationell fråga.
Du och dina kollegor har fortsatt med den livsnödvändiga produktion som lantbruket innebär under krisen. Årsmånen har glädjande nog visat sig vara bra, så här långt. Vi i Svenska Foder har varje dag glädjen att få serva er med de insatsmedel, fodermedel, och den energi som behövs för att skapa en lönsam produktion – och vi fortsätter som vanligt, förutom att vi tar hänsyn till de restriktioner som finns. Det är ett maskineri som fungerar. Och smörjmedlet i denna framtidsbransch är vår gemensamma vilja att utvecklas och samarbeta med varandra.
Carsten Klausen
VD Svenska Foder
