“Jag berättar gärna vad jag tycker, eftersom jag har rätt”

Björn Svensson utbildar unghästar till hästägare. Han hur idag in sig på ett stall, där han har 19 hästar i träning, utanför Vreta Kloster i Linköping. Men det är tillfälligt. Målet är att flytta in på familjegården, där just nu byggs ett stall med 24 boxar och ett ridhus.

Att Björn Svensson ville jobba med hästar, visste han tidigt. Men att bli elitryttare är ett nålsöga för en kamel. Då måste man jobba på ett annat sätt. Ett sätt som han förstod kunde vara en väg in i branschen var att arbeta med unghästar.

– Att bli elitryttare kräver att mycket ska stämma och det är få förunnat att kunna lyckas. Men det är själva arbetet jag är intresserad av. Djuret. Hästen.

– Om man börjar arbeta med unghästar innebär det att man måste jobba hårt, säger Björn Svensson. Och det både kan och gillar jag. Hur tar man ett djur som är född till att klara sig på stäppen och undvika rovdjur, till att få det att hoppa högt över ett hinder? Det var den utmaningen jag ville åt.

Varför just hästar?

Varför det blev hästar är egentligen oklart. Eller: Björn älskade djur. Och en faster har häst. Men i övrigt finns inte intresset i familjen. Ändå landade han bland hästarna i stallet. Vad var det som gjorde det? Det var när han fick följa med sin syster som hade börjat rida, som det riktiga äventyret började.

– Jag var rädd för hästarna, skrattar Björn. Men jag ville ändå rida. Det var något som lockade mig, trots min respekt för dem. Jag har fortfarande stor respekt för hästarna.

– Varje gång man tränar en unghäst måste man få hästen att känna att det är ett samarbete. De ska känna att de själv vill åstadkomma, det du vill att den ska klara av. Då har man lyckas. Så fort du tappar känslan av samarbete, då har du misslyckats.

Björn berättar att hästskötaren ofta ser vid tävlingar om hästen har tävlingsblicken.
– Hästen ska känna sig osårbar, den ska känna att det kan mycket mer än den verkligen är kapabel till. Det handlar om att sätta självförtroende i hästen.

Hur når man då dit, när varje häst är en individ och alla är olika, men skilda styrkor och svagheter?
– Man måste vara ödmjuk inför hästens egen förmåga, och inte falla offer för sina egna förhoppningar. Det gäller att ha en realistisk syn på vad individen kan klara av, och se till att ta utveckling i etapper, så att hästen inte deppar ihop för att den inte klarade något – för att du vill att den skulle klara det.

– Noggrannhet är a och o när man arbetar med hästar. Det måste få ta tid. Man kan inte stressa fram utveckling som ska hålla. Se till att hästen känner sig som en superhjälte! Självförtroende är det viktigaste, då kan hästen klara det mesta.

Hur var det då med Captain Tourette?

– Jag berättar gärna vad jag tycker, eftersom jag har rätt, ler Björn. Med Captain Tourette som pseudonym kunde jag säga saker om ridsporten och dess utövare på ett sarkastiskt och dråpligt sätt.

Pseudonymen tog jag för att jag inte ville att mina kontakter med hästägarna och affärerna med dessa, skulle blandas samman med min vilja att uttrycka mig i sociala medier.
– Jag fick snabbt många följare, fortsätter Björn. Och då avslöjades ganska snart också att den person som stod bakom pseudonymen var jag. Men de hästägare som jag samarbetade med, tyckte inte det var något problem. Så jag fortsatte och plötsligt blev min aktivitet som bloggare och aktiv på Facebook och Instagram ett skyltfönster istället för mina hästägare.

Idag har de skarpa åsikterna gått mer över till att mer handla om hur han utbildar hästar. På Ridenews vloggar han idag om den träning som behövs göras för att nå resultat.
– Jag är fortfarande tydlig, säger Björn. Jag bara gör det i en annan form. Mitt huvudsakliga jobb är att förädla unghästar så att de presterar på tävlingar. Det handlar om nötande och slit och arbete 7 dagar i veckan. När de presterar, blir mina kunder nöjda, eftersom de då har möjlighet att sälja hästarna med vinst. Det är målet med min verksamhet.

– Att jag sedan visar upp min verksamhet genom att vara tydlig, ärlig och rolig i sociala medier, det beror på att jag är sån som person – jag tycker om bekräftelse och att ha roligt. Det kommer naturligt. Det tror jag skiner igenom.