Malin Jakobsson, VD för Dalsspira Mejeri som ligger i Dalsland, berättar för Tidningen hur de byggt upp ett mejeri som satsar på mjölk som är närproducerad. Och så får vi berättat för oss historien om hur deras grillost blev en succé.
Ibland undrar jag stilla vad det är som gör att ett livsmedel blir mer populärt än andra. Vad är det som gör att något får genomslag. Marknadsföring, javisst. Men är det bara det? Hur kommer det sig t.ex. att Storbritannien och Sverige ligger i topp när det gäller att äta Halloumi – den vita cypriotiska grillosten. Är det charterkorstågen till medelhavet som tagit med sig det hem? Precis som någon karolin på 1700-talet, troligen, tog med sig vanan att äta kåldolmar från Turkiet? Så kan det vara. Troligare är det kanske alla de mänskor med bakgrund i andra länder, som visat oss vad vi behöver – förutom det vi är förtrogna med.
Det är spekulationer, allt det här. Men visst är det intressant. Så intressant att det idag pågår en stor produktutveckling på svenska mejerier för att kunna erbjuda en svenskproducerad grillost, med mjölk från svenska bönder. Ett av dessa mejerier är Dalsspira Mejeri som ligger i orten Färgelanda i Dalsland. Tidningen fick träffa VD Malin Jakobsson och lyssna hur hon tänker kring verksamheten framöver. Och allt börjar med mamma. Som med det mesta.
Allting började med två getter
– Man kan säga att Dalsspira startade med två getter – för det var som getmjölksmejeri vi började, säger Malin Jakobsson, när vi sätter oss i mejeriets fikarum. Det är min mamma, Carina Alexandersson, som varit den drivande kraften bakom Dalsspira Mejeri.
Carina startade verksamheten 2001 som ett sätt att få utveckla sitt genuina intresse för getmjölk. Hon ville att fler skulle förstå det goda med mjölken – inte bara de som är laktosintoleranta. Verksamheten baserades på mejerivaror av getmjölk i liten skala hemma på gården Gässbo i Högsäter. Carina fortsatte med att göra efterforskningar kring hur man ystar osv. Företaget utvecklades snabbt. Malin hjälpte snart till med försäljningen för att få företaget att växa. Och visst fanns ett stort intresse bland konsumenterna.
Men distributionen var svår och getmjölken blev för dyr. Så de funderade på hur de skulle kunna utveckla bolaget. Klart var att de måste öka volymerna. Trots att de börsnoterade företaget 2015, räckte det inte helt för att kunna bära en hållbar utveckling för företaget.
Komjölken gjorde intåg
– Vi fick inte det att gå ihop ekonomiskt och tog oss då en rejäl funderare på vad vi skulle göra, berättar Malin. Det vi kom fram till var att vi skulle satsa på komjölk och utveckla produkter utifrån det. Vi såg en större potential där vi kunde växa och utvecklas på ett helt annat sätt än bara med getmjölken. Vi fortsatte med getmjölken fram till i fjol, då vi la ner det helt och hållet. Idag finns bara två produkter kvar från getmjölkstiden: ostarna Blå Simon och Getaost.
-Det här var såklart en sorg, fortsätter Malin. Företaget hade börjat ur ett brinnande intresse kring getmjölk. Men beslutet var baserat på rent affärsmässiga grunder, eftersom vår verksamhet drogs med kostnader som bidragit till ett försämrat resultat – och där försäljningsutvecklingen var för svag för att vi skulle kunna vända det på kort sikt.
Vid börsnoteringen beslutades det att Malin skulle fylla VD-rollen i bolaget. Hon hade arbetat i företaget sedan 2012, och hade haft hand om försäljning och marknadsföring. Produktutvecklingen sköter Carina.
-Vi kompletterar varandra och kan diskutera allt öppet, och eftersom vi båda vill det bästa för företaget, så blir det det bästa av samarbete, säger hon. Men vi är verkligen inte ensamma. Dalspira har en riktigt kompetent styrelse som är otroligt engagerad i verksamheten, och som hjälper oss oerhört mycket att utvecklas.
Närområdets mjölkproducenter viktiga
Dalsspira såg att det fanns en viktig funktion att fylla gentemot närområdets mjölkproducenter. Att värna om det lokala och producera lokal mjölk som kostar vad en mjölk borde kosta.
-Det vi kunde bidra med var produktutveckling och samtidigt se till att producerande bönder kan överleva på sina ansträngningar, konstaterar Malin. Dessutom får vi fokus på korta transporter, bibehåller öppna landskap och bidrar till ett rikt svenskt näringsliv. Alla våra gårdar finns i Dalsland och Bohuslän. Och fodret som används innehåller varken soja eller palmolja, vilket känns bra.
-Beslutet att satsa på komjölk kom också vid en bra tidpunkt, då Arla betalade väldigt lite för mjölken, fortsätter hon. Det gav oss bra möjligheter att få med oss riktigt bra mjölkproducenter som ville satsa på kvalitet och leverera sin produkt i närmiljön.
Nytt mejeri ger nya möjligheter
Utvecklingen av mejeriet tog fart i och med att man satsade på komjölken. Man fattade beslut om att bygga ett nytt mejeri, som var mer automatiserat än det förra, och som bättre kunde möta den efterfrågan från stora aktörer som ICA, där man nu kommit in som leverantör i hela landet. 2016 stod det nya mejeriet klart – ett top of the line-mejeri som är anpassat för allt från mjölkmottagning till förpackningsklar produkt.
2012 då Malin började i företaget var de två. 8 år senare är de 18 på lönelistan. Man samarbetar med 7 mjölkproducenter i närområdet. Man har en produktutveckling som idag sträcker sig från yoghurt, mjölk och grädde till grillost och brie. Det är snabbt marcherat.
-Mitt jobb idag sträcker sig från att hjälpa till om något händer nere i produktionen, till att tala med börsmäklare och chefer för ICA och Axfoods, säger Malin. Det är oerhört stimulerande. Och också riktigt bra att kunna verksamheten in i minsta detalj i samtal med de som man ska sälja in produkterna hos. Jag vet vad vi kan, vad som är möjligt, och hur vi kan göra det bäst.
Halloumin krattade för grillostlansering
Men hur var det nu med grillostlanseringen? Det var 2019 när Halloumiosten på riktigt gjort entré i de svenska hemmen. Osten hade ökat från 21 ton 2010 till 4 000 åtta år senare. Den 1 juli 2019 kom Världsnaturfonden WWF med sin kommentar, att i princip all halloumiost som importeras kommer från Cypern – ett av de länder som idag ger allra mest antibiotika till djuren inom lantbruket. Nästan 40 gånger mer antibiotika än svenska djur. Halloumin i sig innehåller inte antibiotika och är ofarlig att äta. Men WWF ville höja svenskarnas medvetande om hur mycket antibiotika som används inom livsmedelproduktionen i andra länder.
-Det slog ner som en bomb, berättar Malin. Mitt under brinnande sommar då halloumi är ett mycket vanligt inslag på grillen. I styrelsen hade vi talat om ett svenskt alternativ till Halloumiosten. Vi hade gjort produktutveckling och etiketter. Det var ett tillfälle som var för bra för att inte springa på.
Utmaning Triggar
-Vi tror mycket på den här osten även i framtiden, inte bara för grillen, utan även som alternativ till köttet och hamburgaren. Att de stora drakarna nu också ger sig in i matchen, så ser jag som att det blir ännu mer exponering i butikerna och i reklam – något som kommer att gynna oss i butiken. Vi är säkra på vår kvalitet, och vet att vi erbjuder en kanonprodukt. Precis som alla våra andra produkter.
-Vår styrka är att vi älskar det vi gör, och vi vill hela tiden göra det bättre. Idag har vi de rätta förutsättningarna att växa med våra kunder och skapa en plattform för en framtid som satsar på det närproducerade. Det är något vi gärna vill vara en del av att driva, avslutar hon.
Robert Erwing driver Gillesbyns gård tillsammans med sin bror Patrik. De driver en mjölk-produktion med 180 mjölkande kor med en produktion som ligger på 11 000 kg ECM på tre stycken mjölkrobotar. Det var för 5 år sedan började han leverera mjölk till Dalsspira Mejeri, eftersom han hört att de var intresserade av att hitta nya producenter.
-Det passade mig bra att börja leverera till Dalsspira, berättar Robert. Dels fick vi bättre betalt, och sen känns det bra att mjölken och osten produceras i närområdet. De är väldigt lätta att ha att göra med, det är en smidig kontakt.
Robert köper Svenska Foders Inga 32 – ett koncentrat som kan användas både med spannmål eller färdigfoder. Det är ett palm- och sojafritt foder där råvarorna är producerade i Sverige eller Europa.
