SEGES är en dansk kunskaps- och innovationsverksamhet som arbetar med allt som har med lantbruksdrift att göra – från de stora lantbruksämnena inom växtodling, miljö, djurhållning och ekologi, till ekonomi, skatt, it osv. Man gör ofta samarbeten med universitet, ministerier och intresseorganisationer både inom- och utomlands. SEGES mål är att identifiera affärspotentialen inom jordbruket för att på så vis kunna erbjuda de danska bönderna de bästa verktygen för att lösa sin verksamhet lönsamt – samtidigt som man fokuserar på miljö och djurskydd.
Varje september anordnar SEGES en mycket uppskattad konferens i Herning, Danmark, som brukar samla många danska rådgivare, men också lantbrukare, danska foderfirmor och andra leverantörer till lantbruket.
– Jag brukar också försöka närvara, berättar Carolina Johansson, Produktchef Nöt på Svenska Foder. Forskarna avlöser varandra med sina inlägg, där de på runt
20 minuter presenterar sina försök och resultat.
– Försöken är dessutom ofta mycket praktiskt inriktade, så att det finns något man direkt kan ta med sig hem, fortsätter Carolina. Det brukar vara en mycket givande dag.
I år var det framförallt resultaten rörande skyddade aminosyror, majsshredlage och frågan om huruvida det är positivt eller inte att rosta åkerbönor som intresserade Carolina Johansson. Vi har samlat lite tankar och vad forskarna kommit fram till här. Men det presenterades en hel del mer, som du kan läsa om här: https://www.landbrugsinfo.dk/Kvaeg/Konsulentsiden/Sider/Fodringsdagen-2018.aspx
Slutsatser
- Igen fördel med skyddade aminosyror
- Åkerböna kan ersätta raps eller soja, om den inte rostats
- Shredlage gav inte mer mjölk
Försök med metionin
Ingen fördel med skyddade aminosyror till mjölkkor
En del av konferensen upphöll sig vid skyddade aminosyror. Här hade det utförts två försök, där man testat skyddat metionin till mjölkkor. Det ena försöket utfördes på Danmarks KvaegforskningsCenter med individuella foderregistreringar och robotmjölkning. Det andra gjordes på sju vanliga gårdar.
Försök 1: Extra metionin inte lönsamt ens med lägre proteinnivå
I det ena försöket testade man tre olika foderstater på Jerseykor med en avkastning på runt 35 kg ECM. Rasen har höga nivåer av protein i mjölken och man kan därför tänka sig att de svarar ännu bättre på ett extra tillskott av aminosyror än vad exempelvis Holsteinkorna gör.
Den ena gruppen fick en foderstat på 17 % råprotein per kg ts. De andra två grupperna fick en foderstat på 15,5 % råprotein, varav den ena av dessa fick extra vomskyddat metionin. Proteinnivåerna i foderstaterna justerades genom olika mängder soja respektive korn. Resten av foderstaten utgjordes – i procent av ts – av 36 % majsensilage, 27 % gräsensilage, 16 respektive 20 % korn, 7 respektive 11 % soja och 9 % rapskaka.
– Det som var anmärkningsvärt var att man såg ingen positiv effekt varken på mjölkavkastning eller mängden protein, säger Carolina Johansson. Tvärtom såg man en tendens till mindre mängd mjölk och mindre mängd ECM med metionin än utan. Alltså: Extra metionin var inte lönsamt ens med en lägre proteinnivå.
Försök 2: Extra metionin på gårdsnivå
I det andra försöket testades skyddat metionin på 7 gårdar med en genomsnittlig avkastning på 11 532 kg ECM. Gårdarna fodrade med fullfoder med en varierande sammansättning. Något som valts, för att de skulle representera olika typer av foderstater. Såväl andelen majs, gräs som kraftfoder varierade, men i genomsnitt fodrade de 46 % kraftfoder och gräsandelen var 44 % av grovfodret. Skyddat metionin tillsattes till mixen på gård.
Inte heller i detta försök såg man några signifikanta skillnader varken vad gällde avkastning i kg mjölk, kg ECM, fett- eller proteinprocent eller fett- eller proteinavkastning, beroende på om korna fick skyddat metionin eller inte.
– Konklusionen från studien blev att det inte finns någon ekonomisk vinst med att använda skyddat metionin i dessa typer av foderstater, konstaterar Carolina. De danska forskarna avråder i dagsläget producenter att tillsätta metionin eftersom de inte ser någon ekonomisk fördel med det.
Förutsättningar som stämmer väl överens svenska foderstater
– Det är intressanta försök, fortsätter Carolina Johansson. Bland annat för att det är försök där det ingått såväl rapsprodukter som gräsensilage – precis som det brukar göra i våra svenska foderstater.
– Många av de försök med skyddat metionin som finns sedan tidigare är gjorda på foderstater som huvudsakligen baserats på majs och sojamjöl. Det går inte att ta dessa resultat och applicera på våra svenska foderstater. Proteinet från raps är nästintill idealiskt för mjölkproduktion, det finns det otaliga studier som visar, och då minskar behovet av skyddade aminosyror.
Vi har gjort försök och beräkningar med skyddade aminosyror men vi har hittills aldrig sett att det lönar sig i dagens svenska foderstater – vilket ligger helt i linje med vad de danska forskarna har kommit fram till.
– Vi valde för många år sedan att öka andelen rapsprodukter i våra foder, för att minska beroendet av importerat sojamjöl och minimera lantbrukets klimatbelastning, säger Carolina. Men också för att protein från rapsprodukter är det absolut klokaste ekonomiska valet för mjölkproducenterna, eftersom det är relativt billigt och faktiskt ger bättre resultat i mjölkproduktionen än vad protein från sojamjöl gör.
Carolina Johansson
Produktchef Nöt på Svenska Foder
Försök med åkerböna
I andra försök har man jämfört rostad respektive obehandlad åkerböna med soja och rapsmjöl. I leden med soja och raps kompletterade man också med vete för att tillföra stärkelse, vilket åkerbönan bidrar med. I korthet kom man fram till att kornas proteinproduktion var jämförbar för alla grupper utom just för den rostade åkerbönan, där den faktiskt var lägre, vilket kanske inte stämmer vad man spontant hade trott.
Även mjölkproduktionen var lägre för den rostade åkerbönan, i det ena ledet. Man återfann också mer stärkelse i träcken när man fodrade med åkerbönor, jämfört med då man fodrade med vete.
Slutsatsen är alltså att åkerböna mycket väl kan ersätta soja eller rapsmjöl till mjölkande kor. Men rosta den inte.
– En kort förklaring till varför skulle kunna vara att när man skyddar proteinet i åkerbönor, så är det protein med en rätt dålig aminosyrasammansättning som skyddas, säger Carolina Johansson. Denna typ av protein är sannolikt bättre att låta vommens mikrober ta hand om. Det protein som skyddas bör vara av bättre sammansättning, som ex. raps.
Inte mer mjölk med shredlage
Shredlage är ett koncept som ägs av Claas, där man ökar snittlängden för majsensilaget och förarbetar grödan med valsar som knäcker kärnan. Fördelarna skulle vara att man får en ökad fysisk struktur, längre tuggtid, stabilare vommiljö och högre smältbarhet.
I det här försöket har man fodrat med majsensilage, snittat på vanligt sätt med snittlängd på 4 respektive 18 mm samt som shredlage på 9, 18 respektive 26,5 mm. Trots det stora spannet på snittlängder fann man inga skillnader i mjölkavkastning.
När man tittat igenom internationella försök såg man inte heller här att shredlage skulle ha någon positiv effekt. Något försök visar någon liten positiv effekt och någon lite negativ. De danska rekommendationerna är därför: 8-10 mm snittlängd och 30-34 % ts.
– Om man vill ha lång snittlängd, mer än 15 mm eller en hög torrsubstans, över 34 %, då kan shredlage vara en fördel eftersom kärnan då kan få en bättre krossning.
