Mjölkproduktionen i Sverige har ökat med nästan 50 % per ko från 1982 till 2022. Det innebär att behoven för en ko på 80-talet skiljer sig markant jämfört med en ko född under 2020. Hur möter vi detta faktum på bästa sätt. Erika Nyström, Produktchef Nöt i Svenska Foder svarar på den frågan genom att belysa tre fokusområden inom mjölkproduktionen.
2021 kom den nya utgåvan av National Research Council´s (NRC) Requirements of Dairy Cattle. Denna bok anses vara den “gyllene standarden” världen över där rekommendationer för utfodring av mjölkkor sammanställs utifrån ett stort faktagranskat forskningsmaterial.
-Den återspeglar kort och gott det nuvarande kunskapsläget för tillämpad utfodring av mjölkkor, säger Erika Nyström, Produktchef Nöt i Svenska Foder. Boken utkom första gången 1944 och har sedan dess reviderats 7 gånger vartefter forskning gått framåt, och vi lär oss nya saker om hur våra produktionsdjur fungerar.
-Det är inte enbart forskningen och kunskapen som går framåt, fortsätter hon. Det är ju även så att djuren och det genetiska materialet förbättras, vilket i sin tur leder till behov av ny forskning för att se vad dessa djur behöver. Hur kan vi på bästa sätt möta vad korna idag har för behov?
Nyheter i senaste NRC
Exempel på uppdateringar i senaste NRC är bl.a. en ny modell för intagskapacitet. Ts-intaget är en av grundstenarna för att beräkna näringsrekommendationer och därför läggs stor kraft på att hitta modeller som kan förutse just hur mycket kon orkar äta. Rekommendationerna för energibehov har höjts. Precisionen för proteinutfodring har utvecklats betydligt och rekommenderade nivåer av vissa mineraler, spårämnen och vitaminer har ökat.
-Det finns en gammal tumregel som säger att avkastningen hos en mjölkko beror till 1/3 av foder. 1/3 av management och 1/3 av genetik. Den tumregeln stämmer fortfarande relativt väl. Men ju högre genetisk kapacitet vi får hos våra kor desto högre krav ställs på ett gott management, och en väl anpassad foderstat. Idag är det sällan genetiken som är flaskhalsen i produktionen, utan något av de andra två.
-För att kunna utnyttja det fina avelsmaterial som finns idag vill vi därför belysa 3 fokusområden, fortsätter Erika.
- Kalven
- Sintiden
- Nykalvade
Kalven
Forskning har visat att kvigkalvens tillväxttakt och nivån på dess efterföljande mjölkproduktion är sammankopplade. Detta kan förklaras genom epigenetik – hur beteende och miljö påverkar det genetiska uttrycket. Det som händer är att gener slås ”på” eller ”av”, utan att förändra kalvens DNA.
-Faktorer som påverkar vilka gener som är aktiva är: näringstillförsel medan kalven ligger i livmodern, råmjölksintag och näringsförsörjning tidigt i livet, konstaterar Erika. Dessa faktorer påverkar utvecklingen av vävnader, inklusive juvervävnader som spelar en viktig roll senare i livet.
Sintiden
Ju högre avkastningspotential kon har desto viktigare, men också svårare blir det att förbereda den inför laktationen.
-Forskning från länder med stor mjölkproduktion världen över visar att cirka 50 % av 2:a kalvare och äldre kor lider av subklinisk kalciumbrist. Ett tillstånd som i sin tur har visat sig vara starkt kopplat till de flesta produktionsstörningar vi ser hos nykalvade kor idag. Det rör sig bland annat om ketos, kvarbliven efterbörd och mastit.
-Genom att gruppera sinkorna och erbjuda en foderstat väl anpassad för de nysinta – och genom att justera foderstaten vidare med avseende på energi, protein och fibernivå när kon närmar sig kalvning – ja, då förbereder man djuret på bästa sätt. Det lönar sig inte bara i det korta perspektivet, utan också i längden.
-En bra sintidsmineral och X-Zelit ger bästa möjliga förutsättningar för en problemfri start på laktationen.
Nykalvade
En stor utmaning är att näringsförsörja den nykalvade kon eftersom hon har en genetisk potential att mjölka mer än vad hon klarar av att konsumera. Målet är att minimera energibristen så att kon behöver bryta ned så lite kroppsfett som möjligt för att kompensera för det lägre foderintaget i starten av laktationen.
-Det är därför oerhört viktigt att det foder kon erbjuds är välbalanserat och högkoncentrerat, säger Erika. Det vill säga: varje tugga hon äter ska innehålla mycket näring.
-Här kan man stötta med extra koncentrat, t.ex. vår nyhet Topp Start eller Energi Topp och ett bra foderfett av rätt kvalitet. Tillgång till utrymme vid foderbordet, grovfoderkvalitet, ättid m.m. spelar även stor roll. På grund av det låga foderintaget hamnar korna lätt i en negativ energibalans efter kalvning och många kor löper stor risk för att drabbas av ketos.
Då behöver man fodra både förebyggande men ofta även stötta ”akut” under denna period med t.ex. flytande energitillskott.
-Vår nyhet Energi Boost är ett flytande mycket smakligt blodsockerhöjande energitillskott för den nykalvade kon. Den tillför kon extra energi som håller blodsockernivån på en lagom nivå och motverkar effekterna av negativ energibalans genom att även stötta leverns funktion. Det är viktigt för att undvika försämrat immunförsvar, viktförlust och dålig apit.
-En ko som förlorar mindre i vikt tidigt i laktationen har oftast lättare att snabbt bli dräktig igen. Med Energi Boost får man en förbättrad fruktsamhet, och ger ofta också ökad mjölkavkastning.
