Direkt efter kalvning utsätts korna för metaboliska krav som kan jämföras med att springa ett maraton – varje dag. Det säger Dr Tayler Turner, Ph D och teknisk specialist inom nöt hos DSM Animal Nutrition and Health. Han betonar vikten av att ts-intag, vomfunktion, leverhälsa och kons generella allmäntillstånd måste vara i balans inför kalvning, men också följas upp strax efter kalvningen.
Du ska inte undervärdera vikten av noggranna förberedelser under sinperioden, säger Tyler Turner. Även om rådgivarna i många år har haft det i fokus, och mjölkproducenterna också har förbättrat sin styrning, pekar han på att det fortsatt finns utmaningar med de kor som fått en dålig start.
-Ett problem som inte alltid uppmärksammas är de mykotoxiner som kan finnas i fodret och den inverkan mykotoxikos (förgiftning förorsakad av toxiner, red.) kan ha i denna kritiska fas, säger Tyler.
Identifiera utmaningarna
-Det flesta producenter har hört om en av de vanligaste mykotoxinerna (mögelgift) aflatoxin B1 (Afla) på grund av dess metabolit M1, som kan påvisas i mjölk, och som kan ge cancerframkallande effekter hos konsumenter, berättar han och fortsätter:
-Det är inte alla mykotoxiner som har så dramatisk inverkan på människan, men många av dem utgör definitivt ett hot för djurens hälsa och produktion.
Han nämner till exempel Zearaleones (ZEN) inflytande på reproduktionen och Deoxynivalenols (DON) roll för djurens immunitet.
-Forskningen inom detta område blir mer och mer omfattande, och fler mykotoxiner identifierades. Han slår därför fast att det finns ett behov för mer komplexa analyser för att identifiera alla de mykotoxiner som kan finnas i fodret.
→ Läs mer om mykotoxiner på SVA:s hemsida.
Vilken är risknivån i min besättning?
-När man talar om mykotoxiner är det för det mesta i samband med kraftfoder och ofta i samband med gris- eller fjäderfäproduktion. Även om nivån av mykotoxiner verkar vara högre här, är risken för kontaminering inte enbart i spannmål utan det kan även finnas väsentliga nivåer i majsensilage och halm.
Analyser under hösten -22 utförda av analysinstitutet Romer Labs, visade att de toxiner som associeras med B-trichothecen-familjen var de vanligaste förekommande i Skandinavien.
-69 procent av testerna från majsensilage överskred 500 ppb (miljarddel, red) som är gränsen för mellanrisk och av dessa blev 45 procent värderade i högrisk-nivån, eftersom de överskred 1000 ppb, och man fann mer än 6000 ppb i några tester, berättar Tyler Turner.
-Testerna där korn- och vetehalm var de dominerande typerna, visade att 35 procent hade B-trochothecennivåer över 300 ppb, återigen med nästan 50 procent i högrisk-nivåer.
-Det är klart att sinkofoder inte uteslutande består av majsensilage eller halm, men för att värdera den risk som mykotoxiner utgör bör man ta hänsyn till nivåerna såväl som andelen förorenat material i fodret, slår Tyler Turner fast.
Skadliga konsekvenser
I denna undersökning var det mest intressanta enligt Tyler Turner att nivalenol-toxinet i både majsensilage och halm utgjorde 35-37 procent av det totala B-trichotheceninnehållet.
-Grunden till att detta är viktigt är att inte alla mykotoxiner utgör samma risk även inom samma familj, säger Tyler Turner och fortsätter:
-Med hänsyn till detta är nivalenol inte ett särskilt känt mykotoxin, men en ny cytotoxisk studie (en studie som undersöker skador på cellnivå för metabolismen) har visat att nivalenol har 1,5 gånger större hämmande effekt på den metaboliska aktiviteten i kors epitelceller än DON, som är ett mer känt mykotoxin inom djurproduktion.
Han pekar på att detta potentiellt har skadliga konsekvenser för sinkon, eftersom vommen och resten av matsmältningssystemet anpassar sig till laktationsfodret.
-Nedsatt epiteltillväxt kan begränsa upptagningen av näringsämnen och göra djuret mer utsatt för att få skada tarmcellerna och få nedsatt immunförsvar. Sinkons immunsystem kan redan vara sårbart med en nedsatt immunrespons en till två veckor innan kalvning och två till tre veckor efter kalvning, förklarar Tyler Turner.
-Rent praktiskt kan det betyda en ökning i förekomsten av icke-specifika kliniska symptom inklusive inflammation, vilket kan ha en inverkan på ts-intag och immunförsvar. Då ökar risken för att utveckla andra sjukdomar i tidig laktation så som mastit eller livmodersinflammation, slår Tyler Turner fast och fortsätter:
-Sammantaget innebär detta att den potentiella risken från B-trichothecener och sinkors sårbarhet när det gäller låga nivåer förmodligen är undervärderad och mjölkproducenter, utfodringsexperter och veterinärer kan gemensamt värdera inverkan på sinkor och därmed utarbeta en lösningsstrategi.
Hur bibehåller du din besättnings hälsa och produktion?
Det kan i många fall vara svårt att avgöra om man har problem orsakade av mykotoxiner i sin besättning, eftersom de kliniska tecknen sällan är synliga.
-Mykotoxiner är en dold stressfaktor som bidrar till sporadisk förekomst av sjukdomar i besättningen, som också kan hänga samman med andra stressfaktorer, till exempel förändringar i fodret, säsongsfluktuationer eller ändringar i management, förklarar Tyler.
-Det kan vara svårt att hitta den rätta lösningen och det finns inte ett enskilt sätt för alla utmaningar, säger Tyler Turner och fortsätter.
-Det finns snarare behov för individuella lösningar för att inaktivera de skilda utmaningarna. Det kan vara överväldigande att försöka hålla sig orienterad om alla lösningar på marknaden, eftersom många produkter påstås binda ett brett urval av mykotoxiner utan att presentera bevis för produktens effektivitet.
Tid för reflektion
-Sinperioden är utan tvivel den viktigaste perioden för att påverka produktionsnivåerna under laktation och hälsoläget i besättningen, betonar Tyler Turner, och fortsätter:
-Lantbrukare, rådgivare och veterinärer bör regelbundet göra en kontroll av vilka stressfaktorer som näring, miljö/plats och hälsoläge får inverkan på sinperioden.
Han slår fast att om man kommer ihåg dessa punkter och man har en god strategi riskstyrning av mykotoxiner så kommer det avlägsna ännu en av de stressfaktorer som kan begränsa korna från att uppnå sin fulla produktionspotential.
