Det finns stora variationer inom begreppet helmjölk. Oftast klumpas det ihop, men inget kunde vara mer vilseledande vilket gör att det blir svårare att tänka kring hur vi ska hantera helmjölken så att kalven drar mest nytta av den.
I denna artikel diskuterar vi fördelar och nackdelar med olika strategier tillsammans med Stephen Van Den Meersch, holländsk kalvutfodringsspecialist. Erika Nyström, produktchef Nöt, reder också ut hur man kan tänka kring att blanda helmjölk och kalvnäring.
Helmjölk kan innehålla råmjölk, övergångsmjölk, mjölk från kor med höga celltal eller klinisk mastit, blodblandad mjölk och antibiotikamjölk. Strategierna för vad som får gå med till kalvarnas mjölk varierar väldigt mellan gårdar. En del pastöriserar och en del har inte den möjligheten. Vissa blandar också helmjölk med kalvnäring, ibland bara under en övergångsperiod och andra lantbrukare gör det under hela uppfödningsperioden.
Varierande näringsinnehåll stressar kalven
– När det gäller helmjölk kan ts-halt och näringsinnehåll (protein och fett) variera från dag till dag. Varierande näringsinnehåll stressar kalvarna och minskar tillväxt, säger Stephen Van Den Meersch. Om helmjölk tas från tanken blir det inte så stor variation mellan dagarna. Protein- och fettnivåerna kommer att variera lite över tiden men inte från dag till dag.
– Helmjölk innehåller mycket näring med hög smältbarhet, men den kan även innehålla skadliga bakterier, fortsätter Stephen. När du matar en kalv med helmjölk i ung ålder, kan bakterierna skada tarmväggen och till och med vandra genom den och orsaka infektioner.
Helmjölk från kor som har behandlats med antibiotika ska aldrig utfodras till kalvar, menar Stephen, eftersom det kan öka resistens och lämna rester i kalvar som säljs för kött. Under insamling och hantering av mjölken kan det också förekomma stor bakteriell kontaminering.
Pastörisera helmjölken
-Hanteringen av helmjölken är avgörande för att minska patogentrycket för kalvarna, säger Stephen Van den Meersch. En tumregel är att mängden bakterier i mjölk fördubblas var 20:e minut. Så redan efter en timme utan kylning kan mjölken innehålla kraftigt förhöjda nivåer av skadliga bakterier.
Vill man fodra med helmjölk är därför pastörisering att föredra. Detta kan minska de skadliga bakterierna, men man ska vara medveten om att vissa bakterier kan överleva pastörisering. Eventuella antibiotikarester kommer också att finnas kvar.
-Om du ska pastörisera din helmjölk är det viktigt att du har god kontroll på temperatur och längd på upphettningen, fortsätter Stephen. Tyvärr börjar proteinerna förstöras redan när temperaturen når 60°C. Om du pastöriserar vid 60°C i 60 minuter kommer du att förlora en del värdefulla proteiner. Men den förlusten kan vara värd att ta, eftersom du reducerar bakterierna och det i sig betyder mycket för kalvens hälsa.
Kvoten fett/protein inte optimal i helmjölk
Helmjölk är såklart en bra utfodring för kalven. Men det är inte utan komplikationer. Ur ett produktionsekonomiskt perspektiv innehåller helmjölken för mycket fett jämfört med protein, för att vara optimal för den växande kalven.
Stephen Van Den Meersch, menar att när det finns ett överskott av energi, händer två saker:
- Djuret lagrar fettet i sin kropp på ”fel” ställen – den blir rund men tillväxten på höjden blir inte lika bra som när man fodrar med mer protein.
- Kalven känner sig mer mätt vilket leder till ett otillräckligt kraftfoderupptag vilket försvårar avvänjning.
Man får alltså en ”rund och go” kalv på helmjölk. Samtidigt tappar kalven mer i tillväxt vid avvänjning, eftersom den inte vant sig äta lika mycket kraftfoder.
