Den ökade oron för mykotoxiner i foder drivs av både klimatförändringar och ökade kunskaper kring hur mykotoxinerna fungerar. Det man klart och tydligt kan säga är att mykotoxiner påverkar våra produktionsdjur negativt och orsakar höga kostnader i produktionen. Till exempel genom minskat näringsintag och försämrat immunförsvar. Men genom att vara vaksam och arbeta preventivt kan man minimera problemen.
Väderleken är den viktigaste faktorn för att bildandet av mykotoxiner. Varmare klimat och mer extrema väderförhållanden som stressar plantorna ökar risken för att grödorna ska kontamineras. Mykotoxiner bildas av olika svampar och kan orsaka en mängd olika biverkningar beroende på bland annat koncentration av det giftiga ämnet, exponeringstid, ålder på djuret och aktuellt hälsoläge vid exponering av kontaminerat foder. Toxinerna ackumuleras i till exempel majs, spannmål och andra fodergrödor på fältet, det vet vi. Under vissa gynnsamma förhållanden kan mykotoxinerna bildas även under lagringen.
De finns idag ett hundratal olika typer av mykotoxiner som är kända, men bara på ett litet antal har det gjorts omfattande forskning. Och endast ett fåtal av dessa har beaktats ur ett foderperspektiv.
De vanligaste förekommande mykotoxinerna är:
- Aflatoxins (e.g., aflatoxin B1; AFB1)
- Fumonisins (FUM)
- Zearalenone (ZEN)
- type B trichothecenes (e.g., deoxynivalenol; DON)
- type A trichothecenes (e.g., T-2 toxin; T-2)
- Ochratoxin A (OTA).
Dessa mykotoxiner är kända för att framkalla toxiska effekter hos djur, vilket skapar bland annat minskad produktivitet. Dessutom kan vissa mykotoxiner överföras i livsmedel som kött, ägg och mjölk, vilket äventyrar säkerheten för konsumenterna.
Majsensilage kan innehålla mycket mykotoxiner, var uppmärksam!
Hur påverkas idisslare av mykotoxiner?
När ett djur får i sig mykotoxiner från fodret brukar det kallas för mykotoxikos. Detta kan bland annat orsaka allergiska reaktioner, problem med reproduktionen, reducerat foderintag, fodervägran, svagt immunförsvar, försämrad fodereffektivitet och ökad risk för dödlighet.
Det råder olika uppfattningar om vilken roll mykotoxiner spelar i just nötkreatursbesättningar eftersom mykotoxiner delvis kan brytas ned i vommen hos idisslare. Denna nedbrytning sker dock till en kostnad för djuret och kan leda till kroniska problem redan vid låga doser av mykotoxiner om djuret exponeras för dem över lång tid. Det är dessutom många olika variabler som styr nedbrytningen i vommen:
- Produktionsnivå – djur med högt foderintag har högre passagehastighet och lägre kapacitet för nedbrytning
- Typ och mängd av konsumerat mykotoxin
- Vommens status – vom-pH påverkar den mikrobiella samman- sättningen i vommen och ett lågt pH minskar vommens kapacitet att detoxifiera mykotoxiner.
Många gånger har mykotoxinerna en subklinisk påverkan på såväl produktion som hälsa hos idisslare. Därför kan symptomen initialt vara så gott som osynliga. Men om väntar man tills de kliniska symptomen uppkommit, har man väntat allt för länge.
Initialt skapar alltså mykotoxiner relativt små problem. Produktionsminskningar kan vara försumbara. Men efter bara några dagar eller veckor kan effekterna på produktionen bli mer betydande. Acetonemi, minskad aptit och löpmagsförskjutning kan öka signifikant med fortsatt konsumtion av mykotoxiner. Det finns även rapporter att vissa djur utvecklar diarréer och visar tecken på magsår. Likaså reducerad fertilitet och kastningar kan vara bevis på mykotoxinkonsumtion.
Effekterna av mykotoxiner ökar vid hög produktion. Högproducerande mjölkkor är mer mottagliga för effekterna av mykotoxiner än lågproducerande.
Åtgärder på gårdsnivå
Det är svårt att säga exakt hur mykotoxiner påverkar djurproduktionen, eftersom det kan vara komplicerat att ställa diagnos. Symptomens utveckling och mångfald är förvirrande. Svårigheten att ställa diagnos beror också på begränsad forskning, förekomsten av många olika mykotoxiner, en icke-enhetlig fördelning, interaktion med andra faktorer hos djuret och svårigheter med provtagning och analys. Men det finns ändå några olika rutiner och åtgärder att vidta på gårdsnivå:
Provta
Även om mykotoxiner kan fördelas ojämnt i en gröda och kan vara svåra att provta så finns det avancerade analysmetoder för att hitta identifiera mykotoxiner i ditt foder.
Övervaka
Var vaksam. Oförklarliga tapp i produktionen och ökade hälsoproblem kan vara en indikation på mykotoxiner i fodret. Agera tidigt. På gårdar där majsensilage utfodras bör man vara extra uppmärksam.
Förebygg
En effektiv toxinbindare kan hjälpa till att förhindra negativa effekter. Mycofix Plus 3.E verkar genom att absorbera mykotoxiner, inaktivera dem samt stärka levern och immunförsvaret hos idisslare. I högproducerande besättningar eller i djurgrupper under stor press, t.ex. nykalvade, rekommenderas alltid ett förebyggande tillvägagångssätt. Att eliminera en stressfaktor t.ex. mykotoxiner kan vara en god försäkringen för att generera lönsamhet i produktionen. Kalvar är också extra känsliga eftersom de inte har en färdigutvecklad vom.
