Hörnstenen inom idisslarnutrition vilar på relationen mellan mjölkkor och deras vommikrober, skriver Dr Sophie Parker-Norman, Chef för FoU på Volac International, i en artikel i Dairy Global. När mikrobfloran hanteras rätt kan vi förbättra mjölkproduktionen – men det kan vara något av en balansakt, fortsätter hon. Med ett ökat fokus på kvävehantering ur miljösynpunkt, är det viktigt att precisionen för proteinutfodring blir en norm i en hållbar mjölkkofoderstat.
Proteineffektiviteten hos idisslare ligger idag mellan 16-40 %. När man vet vad proteinråvaror kostar är 16% en smärtsamt låg effektivitet. En dålig foderoptimering med avseende på protein blir då en riktigt usel affär, som dessutom resulterar i ökat kväveutsläpp. Detta kommer att påverka oss mer och mer i framtiden. Fler regler rörande kvävehantering i mjölkproduktionen kommer att komma, vilket påverkar mjölkproducenternas resultat. Då räcker det inte längre med en 18%-ig råproteinnivå i genomsnitt. Forskning och praktiska försök har visat att det är möjligt att sänka råproteinnivån till 15% – utan att äventyra produktionen.
Fodervärderingssystem så som INRA och CNCPS gör det möjligt att förutsäga avkastning vid lägre råproteinnivåer och hjälper till att förbättra proteineffektiviteten, menar Sophie Parker-Norman vidare. Utöver foderberäkningssystem finns det ett antal sätt att förbättra proteineffektiviteten.
Här har Dr Parker-Norman listat de fem bästa metoderna för att förbättra proteineffektiviteten och skapa en hållbar proteinförsörjning i mjölkproduktionen:
- Alternativa vomstabila proteinråvaror
Vomstabila proteinråvaror, t.ex. soja, har under många år spelat en viktig roll för att maximera mjölkproduktionen. I Europa har sojan hamnat i rampljuset vad gäller hållbarhet. Därför har intresset ökat för det värmebehandlade rapsmjölet som ett alternativ. Värmebehandlat rapsmjöl blir sannolikt en mycket viktig foderkomponent för framtidens hållbara mjölkproduktion i Europa. - Utnyttja vallproteinet
I länder som odlar vall finns det ofta en stor utmaning när det gäller proteineffektivitet. Vallen innehåller mycket lättlösligt protein men kräver att man balanserar foderstaten med tillräckliga mängder lättlösliga kolhydrater för att kon ska kunna tillvarata allt protein. - Fodertillskott som fungerar med vommens mikrobiom
Många nya innovationer när det gäller idisslarnutrition kommer från studier kring vommens mikrobflora. Ett område som berör detta är eteriska oljor. Eteriska oljor är flyktiga föreningar som har antimikrobiella effekter. De kan kombineras på olika sätt för att minska proteolytisk aktivitet i vommen (proteinnedbrytning) och användas som en metod för att balansera vommen på protein och energi, öka andelen bypassprotein och minska kväveförluster. - Vomskyddande fetter och kväveutnyttjande
En nyligen publicerad studie från Universitetet i Wageningen har undersökt energi- och kvävefördelningen hos mjölkkor som utfodrats med antingen en hög eller låg nivå av råprotein.Studien har också tittat på interaktionen mellan glukogena och lipogena substanser som passerar vommen (Nichols et al 2018; Nichols et al.2019). Studien visade att energi från vomskyddade fettsyror förbättrade kväveutnyttjandet vid både höga och låga nivåer av råprotein. Mekanismen bakom detta är fortfarande oklar men indikerar att sammansättningen av övriga foderråvaror kan spela en roll i utnyttjandet av proteinråvaror. - Biologiska ensileringsmedel: En strategi för hela gården
Under ensileringsprocessen kan klostridier och enterobakterier orsaka torrsubstansförluster och proteinnedbrytning. Mjölksyrabakterier hjälper till att kontrollera fermenteringsprocessen och kan tillföras i extra höga doser via biologiska ensileringsmedel vilket effektivt minskar ts-förluster och proteinnedbrytning. Möjligheten att producera mer mjölk från eget grovfoder kommer att vara viktigt de kommande åren. Att bättre bevara protein och andra näringsämnen genom att minska ts-förluster gör biologiska ensileringsmedel till ett absolut ”måste” för en hållbar mjölkproduktion.
Behovet av bättre kvävehantering i mjölkproduktionen ökar för varje dag som går. Det medför inte bara fördelar för miljön utan ger också besparingar av foderkostnader. Vi har sett stora förbättringar av gödningsmedel och slamhantering under de senaste tio åren och nu är det dags för nutritionen att ta nästa steg mot en hållbar och mer precis proteinanvändning avslutar Dr. Parker-Norman.
