Mimmi Elfstrand en erfaren och skicklig travtränare som idag utgår från Bjertorp Travcamp i närheten av Vara i Västergötland. Från att tidigare haft en egen anläggning, har hon nu tillgång till bra träningsmöjligheter, närhet till veterinärklinik, välskötta träningsbanor osv. Tidningen hälsade på hos Mimmi en varm dag i början av augusti.
– En egen träningscamp kräver att man hela tiden har tillräckligt många hästar i drift. Det går inte att man tappar för många, för då kan man inte driva verksamheten som man vill, dvs proffsigt. Därför gick jag över till att hyra in mig här på Bjertorp Travcamp och det fungerar jättebra för mig och den verksamhet jag har.
– Under förmiddagen har man tre körtider för intervallträning på bana och då har alla på camp:et möjlighet att köra. Det är bra när hästarna får träna ihop med många hästar – uppåt kanske 20 hästar per gång. De får då lära sig att samsas med andra hästar och det blir mer likt en tävlingssituation.
Mimmis far är travtränaren Olle Elfstrand som har haft många fina framgångar genom åren. Olle var den första i Sverige att träna fram en häst som sprang in över en miljon i vinstpengar – Lyon hette hästen. Hästar har följaktligen varit en del av Mimmis liv från starten. Men hon började med ridhäst när hon var liten. Men efter gymnasiet blev det ändå att hon började jobba med travhästarna. De fanns ju som sagt nära till hands.
På frågan om det är annorlunda för en kvinnlig travtränare, påtalar att hon inte riktigt har något att jämföra med, eftersom det är hennes enda erfarenhet.
– Jag tror att man måste bevisa mer, för att få hästar i träning.
Att träna hästar är det Mimmi brinner för. Att umgås med dem, att jobba med dem, att få vara utomhus.
– Den ena dagen är inte den andra lik. Det är så jag hittar drivkraften att hålla på med detta. Det är ett tungt och slitigt arbete många gånger. Men jag har svårt att se att jag skulle hålla på med något annat.
Idag har Stall Mimmi Elfstrand ett 20-tal hästar i träning. Vill hon utöka antalet i framtiden?
– Jag skulle kunna ha några fler hästar, än vad vi har idag. 25 stycken hade varit mer lagom. Det är ju en viss ruljangs i den här världen, och man måste ha in nya unghästar för att kunna ha ett jämnt flöde i verksamheten.
I stallet just nu finns Super Grabben och Imperator som känns stabila och bra. Rock Me, som har tjänat 2 ½ miljon i hennes träning har inte tävlat på ett och ett halvt år. Judge Memphis är också i bra form, och har bland annat kvalat in till semifinal i Breeders Crown.
– Judge Memphis gör alltid bra lopp även om han inte är så startsnabb, säger Mimmi.
De segrar eller tävlingar hon värderar högst är Derbykval, V75-finaler och att hon vunnit SM-final i Monté.
– Det är svårt att säga. Att tävla är att vilja vinna, att komma etta. Men det viktiga är att man fortsätter att utvecklas och förbättrar sina träningsförmågor och förmåga att plocka fram det bästa i varje häst.
Hur tänker hon då kring sin träningsfilosofi?
– Man tittar på andra, man lyssnar hon andra gör, och sen handlar det om att lita på sin egen förmåga och sin intuition. Jag har ju ett helt liv med hästar. Jag har erfarenhet och kunskaper och måste utgå från dem. Men varje häst är unik. Man måste se på vilka egenskaper var och en har och träna dem utefter detta. Det är enda sättet. Så något recept finns inte, direkt.
– Jag kör mycket intervaller, och gör dem starka. Jag känner tidigt om hästen har talang eller inte. Sen måste de få växa klart och utvecklas rätt. Det är mycket som kan hända under åren. Men tar man det steg för steg och inget händer, med skador osv, så finns det väldigt goda möjligheter att lyckas.
Som treåring börjar det bli allvar. Då tävlar de oftare och därför joggar man dem bara inemellan. Unghästarna får rastas mer. De tränar minst två gånger i veckan.
– Det har också förändrat sig mycket från när jag började som tränare. Idag hamnar mycket mer på vilka hästar du får in i stallet. Förr kunde man som tränare påverka mycket mer, och bara vara en riktigt bra tränare. Idag kan du vara en toppenbra tränare, men har du inga hästar, på just den nivån som krävs, så tar heller inga vinster. Det är så det ser ut idag.
– När man letar häst gäller det att vara öppen och lyhörd. Det finns ägare som är väldigt duktiga på att se potential i hästar. Sen åker jag på auktioner och tittar, och försöker göra mig en uppfattning.
Ägarfrågan är givetvis viktig i travsporten. För Mimmi är hennes flesta hästar ägda av många delägare.
– Rock Me har 80 ägare, det säger ju lite, skrattar Mimmi. Jag har inget emot det. Många ägare på samma häst gör ofta att ansvaret helt hamnar på tränaren, och det är ett förtroende jag vill ha, för jag tror jag är bäst på just det. Sen finns det enskilda ägare som är väldigt duktiga och kunniga, och som vill vara delaktiga och man ska givetvis ta in all kunskap och alla tips, för att göra det bästa av situationen. Det viktiga är att man är överens om att alla vill åt samma håll, dvs. att hästen skall prestera så bra den bara kan.
Mimmi har fodrat sina hästar med Hippo under många år. Hon kör med HippoTop Champ och är väldigt nöjd med hur fodret matchar sina högpresterande hästar.
– Jag vill att fodret ska se till att de är fina i hullet, bra i magen och har energi. Det får de med Hippo. Det är kvalitet, det känner man.
Om 10 år håller hon fortfarande på med sporten, tror hon.
– Det är det här jag brinner för – hästarna framförallt. Och det får jag full del av i det här jobbet. Skulle jag tänka mig en alternativ karriär så vore det väl i så fall veterinär. Där känner jag att jag har bra erfarenhet och goda intuitiva kunskaper. Jag vet oftast vad det är som har hänt en häst. Jag känner hur den går, och hur den rör sig. Men jag trivs med det jag gör, avslutar Mimmi.
