Värmestress är ett mycket kostsamt problem för nötkreatursindustrin runtom i världen. Därför görs stora insatser för att studera konsekvenserna av värmestress och hitta lösningar för att förebygga detta. Erika Nyström, Produktchef Nöt berättar om hur värmestressen påverkar djuren och ger några förslag på hur man kan möta utmaningen.
Värmestress kan vara klinisk eller subklinisk, berättar Erika. Klinisk värmestress kan vara försvagande och till och med dödlig men det finns hälso- och produktionseffekter från subklinisk värmestress, något som är mer förekommande här i Sverige med vårt klimat.
-Djur kan minska sin kroppsvärme på 4 olika sätt: Strålning, Konvektion, Ledning och Avdunstning. De tre första mekanismerna fungerar bara om lufttemperaturen är lägre än kroppstemperaturen. Under sommaren när lufttemperaturerna antingen närmar sig eller överstiger kroppstemperaturen är avdunstning (svettning, andning) den enda mekanismen som finns kvar. Och vid hög luftfuktighet minskar även möjligheten till avdunstningskylning.
Därför är Temperature Humitidy Index (THI) (se tabell längre ned) ett viktigt mått för att förutsäga värmestress hos nötkreatur. Värmestress kan vara klinisk med tydliga tecken av påverkan så som andning med öppen mun, dreglande och att de börjar vingla. Vid subklinisk värmestress kanske nötkreatur inte visar några yttre tecken, men effekterna på produktiviteten kan vara betydande.
Konsekvenser för djuren
Vuxna mjölk- & köttdjur
Vid ökande omgivningstemperaturer väljer kon aktivt att konsumera mindre fiber och mikrobpopulationen i vommen skiftas för att minska värmeproduktionen inifrån vommen. Det medför ett lägre vom-pH med minskat acetatkoncentration och ökad laktatproduktion. Lägre vom-pH ger i sin tur en försämrad fibernedbrytning.
-Detta ger det vi brukar kalla för fetthaltsdepression i mjölken som är vanligt att se sommartid i mjölkbesättningar, säger Erika. Ett minskat torrsubstansintag totalt sett leder också till sänkt mjölkavkastning och för både mjölk- och köttdjur – sänkt fertilitet. Värmestress ger också ett sänkt immunförsvar vilket gör korna mer mottagliga för infektion vilket kan ses genom t.ex. högre celltal.
Sinkor
Även om sinkor är mindre känsliga för värmestress så blir även de negativt påverkade vid varmare temperaturer. De får sänkt ts-intag, minskad juvertillväxt, försämrat immunförsvar och en sämre start på laktationen om de utsatts för höga temperaturen både under tidig sintid och strax innan kalvning.
-Sinkor som är värmestressade veckorna innan kalvning har visat sig föda kalvar med lägre vikt som också växer sämre, fortsätter Erika. En del av denna försämrade tillväxt tros delvis bero på sämre immunförsvar hos kalvarna.
Värmestressade sinkor ger sämre överförsel av immunglobuliner till kalvarna. Kvigor som föds från sinkor som varit värmestressade har dessutom visat sig svårare att få dräktiga och avkastar mindre vid första laktation, ca 5 kg/dag mindre.
-Det är alltså viktigt att se till att inte bara de mjölkande korna utsätts för värmestress utan även se om sina sinkor sommartid, konstaterar hon.
Kalvar
Hos kalvar leder värmestress till minskad tillväxt orsakat av lägre torrsubstansintag. Värmestress påverkar också råmjölkskvaliteten negativt. Råmjölk av dålig kvalitet leder till ökad sjukdom och minskad tillväxt hos kalvar.
Förebyggande åtgärder
För att minimera problemen som kommer av värmestress går det vidta en hel del åtgärder.
-Nötkreatur behöver tillräcklig skugga och obegränsad tillgång till färskt, rent vatten, säger Erika Nyström. Kallt vatten är bäst om möjligt. Trågkällor måste ha tillräckligt med kapacitet för att hantera antalet djur, men inte så mycket att vattnet står och blir varmt. God omsättning i ett tråg hjälper till att hålla vattnet svalt och rent, vilket uppmuntrar vattenintag och håller djuren svalare.
– I stallar hjälper det mycket med god ventilation och gärna fläktar. Står korna länge i uppsamlingsfålla i väntan på mjölkning är det där man bör fokusera på att placera fläktar.
Erika Nyström
Produktchef Nöt, Svenska Foder
När det gäller utfodring går det också hjälpa korna genom att:
- Stötta vommen med jäst och vombuffer
- Hålla uppe vätskebalansen i kroppen genom extra elektrolyter
- Minska värmeutvecklingen i vommen genom att tillföra energi i form av vomskyddat fett
- Stötta immunförsvar och hålla nere smittrycket i kons närmiljö
Produkter som hjälper vid värmestress
Deltamin Värme
LipoFoss 60-30
Temperatur- och luftfuktighetsindex
Med hjälp av THI, temperatur- och luftfuktighetsindex, kan du avgöra graden av värmestress som korna upplever.
THI-tabellen är baserad på Collier et al., 2012
Temperatur- och luftfuktighetsindex
Med hjälp av THI, temperatur- och luftfuktighetsindex, kan du avgöra graden av värmestress som korna upplever.
THI 68 – 71 Tröskel till lindrig värmestress (gul)
- Fler än 60 andetag per minut
- Mjölkavkastning börjar minska
- Försämrad fertilitet märks av
- Kroppstemperatur 38,5˚C
THI 72 – 79 Lindrig värmestress (orange)
- Fler än 75 andetag per minut
- Kroppstemperatur högre än 39˚C
THI 80 – 88 Måttlig värmestress (röd)
- Fler än 85 andetag per minut
- Kroppstemperatur högre än 40˚C
- Dödsfall ökar
THI 90 – 99 Kraftig värmestress (lila)
- 120-140 andetag per minut
- Kroppstemperatur högre än 41˚C
THI-tabellen är baserad på Collier et al., 2012
