Vallen är den självklara grunden i foderstaten hos Årets vallmästare 2020. Med hjälp av noggrannhet och tydliga mål har gården under lång tid lyckats leverera jämn kvalitet över såväl skördar som år. Årets vallmästare visar stor förståelse för kombinationen av gräs och majs i foderstaten, genom att satsa på ett vallfoder med höga värden av framförallt energi, men också protein.
Så lyder motiveringen om vinnaren av tävlingen Årets vallmästare företaget JB Holsteins arbete med vallen. 4 av familjen Sjölands fem medlemmar (om man inte räknar hunden) ingår i företagets arbete: Bengt, Jeanette och ungdomarna Andreas och Amanda. Och de är alla minst lika engagerade i produktionen.
– Det är intresset som gör att Amanda och Andreas valt att jobba hemma, säger Bengt Sjöland. Jag och Jeanette har inte försökt styra dem. De har olika specialintressen, Amanda är mest intresserad av djuren, och Andreas är mer för växtodlingen. Men målet för oss alla är densamma: Att det ska fungera i driften, att vi ska uppfylla våra mål. Det är väldigt roligt att de vill jobba här, det är inspirerande.
– Vi har ju en ständig dialog med varandra om vad som händer, säger Andreas. Vi tar upp våra olika synsätt och olika idéer, och det ger en bra dynamik i driften.
Gemensamt intresse för resultat
Alla är tydligt intresserade i hur man ska få bäst resultat. Och bra resultat får man. Driften består idag av 180 mjölkande kor. Målet är att öka till 220. I somras gick man från mjölkgrop till robotstall – med 4 robotar på en gång. Det tycker de alla har hjälpt produktionen.
– Jag och Jeanette var nog en smula tveksamma till robot, men det har gått väldigt bra med övergången. Ungdomarna är bra på datorer, och det gör att själva inkörningen gått smärtfritt.
– Vi kan också lägga mer tid på förebyggande arbete i driften, vilket gör att vi kan koncentrera oss på att ytterligare förbättra oss, fyller Amanda i. Vi jobbar lika mycket, men lägger det på andra och fysiskt lättare delar. Man är inte lika trött i kroppen numera.
Produktionen ligger på 12 500 kg mjölk per ko och år. Här är Amanda tydlig i hur hon uttrycker sig och vill inte gärna att man använder ECM som begrepp.
– Vi får betalt för mjölken, inte för ECM. Då får vi fokusera på det.
Fetthalten ligger på 4,2% och 3,3% i protein. De är mycket nöjda med sin produktion, men målsättningen som finns är att ligga på 13 000 kg mjölk per ko och år.
Grovfodret är viktigt
För att nå dessa resultat måste man ha ett bra grovfoder. Mixen som JB Holstein ger sina kor består av 8 kg ts vallensilage, 2,5 kg ts majsensilage, 3 kg ts HP-massa, 0,8 kilo halm plus spannmålskross, Expro och sojamjöl – och i roboten ger de Rosa Grädde. Eftersom de har majs och HP-massa i foderstaten, och majs och HP-massa har låg proteinhalt, behöver man ha en hög andel råprotein i vallen.
– Vi vill ha mycket energi och protein i vallen, säger Bengt. Vi ska ligga på över 11 Megajoule, 170 i protein och 40 % i torrsubstans. Då är det bra.
De brukar 300 hektar. Vallodlingen ligger på 100 hektar. Vallfröblandningen som de använder, är en kundblandning som Svenska Foder levererar. Den består av 30% rörsvingel (Hykor), 30 % timotej, 15 % engelskt rajgräs, 15 % lusern och 10 % rödklöver.
– Vi har Hykor i blandningen eftersom den är mer tålig och tål torka bättre, säger Jeanette. På våra marker passar det bättre än med Karolina. Det skiljer ju sig från gård till gård. Men vi får helt enkelt bättre resultat med Hykor.
– Eftersom vi använder Hykor i blandningen måste vi komma ut tidigt, fyller Bengt i. Hellre skörda 2 dagar för tidigt än 2 dagar för sent. Kommer vi ut försent blir vallfodret för träigt. Därför måste vi vara på hugget, och passa på när det är bra väder.
JB Holstein tar fyra skördar om året, utom det år de bryter vallen. Första skörd brukar komma i mitten av maj, och sen är det ungefär fem till sex veckors mellanrum mellan skördarna. Sistaskörden skördar de i mitten av september. De har hittat en bra strategi för sin vallodling och de har i princip kört på samma sätt under snart 20 år. Det enda som har ändrat sig är att de bredsprider all vall.
– Vi följer utvecklingen på fältet noga. Precis innan axet kommer fram, då är det färdigt. Då får man bara hoppas att det är väder för att köra, avslutar Andreas.
