- Höstsäd
- Höstraps
- Mikronäringsämnen är viktiga i alla grödor
Höstsäd
I höstvete skall största delen av gödningsmängden köras ut nu. Har du brödvete bör man lägga undan 40-50 kg kväve till en sen giva i maj/juni
I höstvete kan man i mottagliga sorter nu finna mjöldagg på flera ställen men dessvärre har vi nu också funnit de första angreppen av gulrost (bilden). Speciellt i fallet med gulrost, är det viktigt att man håller sina marker under observation, och reagerar vid de första symptomen.
En billig och bra lösning är 0,2-0,4 l Bumper per ha. Tillsätt eventuellt 0,2 l Talius vid kraftiga angrepp av mjöldagg.
Tillväxtreglering
Många höstsädsarealer såddes tidigt i en riktigt bra såbädd, och vi efteråt upplevt en historiskt mild vinter på många ställen, vilket har gett några flotta kraftiga höstsädsmarker.
Det är viktigt att understryka att en växtreglering inte alltid leder till ett högt merutbyte men mycket ofta kommer det att vara en riktigt god försäkring mot tillexempel tidskrävande besvär i skörden och eller en hög vattenprocent. Hur stort behovet är för växtreglering på en specifik areal hänger på flera faktorer:
- Kvävenivån – en hög kvävenivå kommer att öka behovet att stärka strået.
- Sortens stråegenskaper – sorternas specifika stråegenskaper kan hittas på https://www.svenskafoder.se/vaxtodling/
- Såtidpunkt – en tidig sådd kommer i många fall ge en kraftigare och tätare gröda.
- Plantantalet – ett högt plantantal kommer att medföra att planterna sträcker sig efter ljuset och blir för långa.
- Markens odlingshistorik- om man de senaste åren vid upprepade tillfällen har använt husdjursgödning på en areal, kommer det att kunna förväntas en efterverkning av denna husdjursgödning.
- Kvaliteten – du känner själv områdena på dina marker med håligheter med mera med ett relativt stort humusinnehåll och en större ”naturlig” försörjning av kväve och därmed ett större behov för växtreglering.
Härutöver skall man självfallet alltid använda egna erfarenheter från tidigare år på de enskilda markerna när växtregleringsstrategin skall planeras.
Svenska Foder rekommenderar följande strategier i de enskilda höstsädarterna:
Höstvete
DC 25-32 0,15 l Moddevo (Moddus Start) Temperaturoptimum 8-20 oC
(+) 0,50 l Stabilan 750 SL Temperaturoptimum 15-20 oC
DC 35-49 0,15 l Moddevo/0,2 Sonis (Moddus Start, Moddus M)
DC 39-49 0,40 l Cerone
Höstkorn
DC 25-49 0,2-0,3 l Moddevo (Moddus Start) (+)
DC 39-49 0,3-0,5 l Cerone
Moddevo är identisk med Moddus Start och Sonis er identisk med Moddus M
Tillväxtreglera inte om grödan är stressad och blanda inte med gräsogräsmedel, eftersom detta kan påverka plantan kraftigt.
Höstraps
Det är sista chansen att bekämpa kamomill nu. En tumregel är att hittar du ½-1 kamomill per m2 bör du bekämpa dem.
Bilden till höger visar kamomillplantor som är tydligt påverkade av en ogräsbehandling med Belkar på hösten. På sådana marker är det inte nödvändigt med en vårbekämpning av kamomill. Det är för sent att använda Galera och Korvetto.
Under en period med goda tillväxtförhållanden och temperaturer över 10 °C kan kamomill bekämpas med:
- 0,11 kg Matrigon 72 SG + 0,5 l Penol 33E pr. ha
Se till att inte spruta med Matrigon 72 SG efter de första gula kronbladen har visat sig, eftersom vi inte vill att bina tar det aktiva ämnet Clorpyralid med sig hem till honungen.
Rapsbaggar kommer normalt fram när de blir högre temperaturer. Det är egentligen bara då rapsen är i knoppstadiet då det lönar sig att bekämpa rapsbaggar.
Skadetröskeln på rapsbaggar vid ett normalt plantantal på 30-50 pl/m² är 8 pollenbaggar per planta i det tidigar knoppstadiet. I de senare knoppstadierna faller risken och därmed ökar trösklen till 10 rapsbaggar per planta. Både Mavrik och Biscaya kan användas. Vi rekommenderar att använda
- 0,2 l Mavrik pr. ha
och spara nyttjandet av Biscaya OD 240 till eventuell bekämpning av Blygrå Rapsvivel istället.
Är rapsen inte färdiggödslat bör den sista mängden kväve ges nu.
Mikronäringsämnen är viktiga i alla grödor
Alla grödor har behov för 17 olika näringsämnen och alla har betydelse för att grödan uppnår den optimala tillväxten och därmed utbyte och kvalitet. De 17 näringsämnena kan delas in i två grupper. Det är makronäringsämnen som plantan skall använda mycket kg/ha för att gro och utveckla sig, och det är mikronäringsämnen, som plantan bara skall använda några få gram och upp till 1000 gra/ha för att gro optimalt. Även om det är frågan om mycket små mängder, ingår näringsämnena i viktiga processer i plantan. De mikronäringsämnen som man ofta ser problem med i jordarna är mangan, koppar, bor och zink. I nedanstående tabell kan du se grödans relativa behov för det enskilda mikronäringsämnet.
Grödans relativa behov för mikronäringsämne
Gröda/
Näringsämne |
Bor, B
50-100 gr/ha |
Mangan, Mn
500-1000 gr/ha |
Zink, Zn
300-500 gr/ha |
Koppar, Cu
50-100 gr/ha |
Molybden Mo
4-8 gr/ha |
Vete | ++ | +++++ | ++++ | +++++ | + |
Korn | + | +++++ | ++ | +++++ | + |
Majs | +++ | ++++ | ++++ | ++ | + |
Raps | +++++ | ++++ | + | ++ | ++++ |
Sockerbetor | +++++ | +++++ | +++ | +++ | +++ |
Potatis | ++ | +++++ | ++ | +++ | + |
Stort behov: +++++, mindre behov: +
Alla näringsämnen finns i jorden, men inte alltid i tillgänglig form, så att plantrötterna kan ta upp dem. Tillförsel av mikronäringsämnen i jorden kan någon gång avhjälpa problemet, men om orsaken till bristande upptag i plantan beror på jordens beskaffenhet (humusinnehåll/jordtyp/vattenRt/temperatur osv.) kommer näringsämnena troligtvis istället bindas till jordpartiklarna och inte vara tillgängligt för plantan. Den säkraste och mest effektiva sättet att hålla sina grödor välförsörjda med mikronäringsämnen under säsongen är därför att spruta ut en liten mängd vid flera tillfällen.
Plantan kan inte spara ett lager av mikronäringsämnen till perioder då det finns brist, så därför hjälper det inte att gå upp i dos. Istället skall näringsämnen tillföras i passande mängd flera gånger under loppet av en säsong. Tillförsel av mikronäringsämnen skall ses som en försäkring emot brist i plantan. Vid synliga bristsymptom på plantan har den redan hämmad i tillväxten.
PROFI – Mikronäring till alla dina grödor
Det skall vara enkelt att ge grödorna mikronäringsämnen och du behöver inte komma ihåg vilka grödor som behöver vilka näringsämnen.
Vid förebyggande av manganbrist i alla grödor används:
- 1-2 l Profi Mangan NO3 ha 1-3 gånger i bestockningsstadiet
Från slutet av bestockningsstadiet och fram till mognaden används ett av de grödspecifika blandningsprodukterna.
- I korn används 1-2 l Profi Basis Plus pr. ha 1-3 gånger. På svart sandig eller humusrik jord kan det i vete och korn vara relevant att tillföra 0,5-1 l Profi Koppar Xtra pr. ha 1-3 gånger under loppet av säsongen för att motverka kopparbrist.
- I majs används 1-2 l Profi Majs pr. ha 1-3 gånger.
I nedanstående tabell ser du en översikt över skilda mikronäringsprodukter
Gram pr. liter/kg | |||||||||||
Produkt | P | S | Mg | B | Mn | Cu | Zn | Ca | Mo | Kommentarer | |
Profi Mangan NO3 | 235 | Alla grödor | |||||||||
Profi Bor 150 | 150 | Alla grödor | |||||||||
Profi Koppar Xtra | 119 | Chelaterat | |||||||||
Profi Basis Plus | 57 | 163 | 50 | 101 | Alla grödor | ||||||
Profi Majs | 53 | 41 | 131 | 80 | 117 | Speciellt majs | |||||
Epso Mikrotop | 120 | 90 | 10 | 10 | Alla grödor |