Sommaren 2018 var som vi alla vet väldigt varm och torr och skördevolymerna hamnade på nivåer som vore året 1958. Under dessa torra förhållanden, förutsattes det att risken för mykotoxiner i spannmålen var väldigt låg. Mykotoxininnehållet i spannmålskärnan har mycket riktigt i år varit väldigt lågt, men analyser av halm som nu utförts i Danmark har visat att halmen kan vara extremt kontaminerat – även om färg och utseende ser fantastiskt ut.
Vi vet att det är svårt att värdera halmkvaliteten på gården, eftersom mykotoxiner är både luktlösa och osynliga. För att undersöka risken för svenska grisproducenter har Svenska Foder därför genomfört en halmmykotoxin-undersökning med hjälp av det österrikiska företaget Biomin, som sedan 30 år verkat inom fältet: Riskhantering av mykotoxin.
– I denna undersökning analyserades 8 skilda halmprover från olika regioner runt om i Sverige, berättar Kerstin Ramberg, tf Produktchef Gris. Alla proverna var kontaminerade med DON upp till väldigt höga nivåer – närmre 3 000 mikrogram per kg. Dessutom hittade vi andra Fusariummykotoxiner som kan öka den negativa effekten av mykotoxiner i grisar ytterligare.
De senaste åren har den internationella grisindustrin blivit mer medveten om hot från mykotoxiner och har därmed också förstått att riskerna ökat. De risker som finns i själva fodret är sedan tidigare väl kända av både gris- och mjölkproducenter, medan riskerna att halmen blivit kontaminerad ofta blivit förbisedd. Kerstin Ramberg har, tillsammans med Norbert Trattner från företaget Biomin GmbH, genomfört ett antal analyser på halm från olika delar av Sverige och hittat höga nivåer av mykotoxiner.
Vissa prover visade höga nivåer av T-2 toxiner vilka är väldigt giftiga för fjäderfä.
– Många av halmproverna innehöll också höga nivåer av så kallade Fusariummetaboliter vilka förekommer i samband med DON, fortsätter Kerstin. Dessa metaboliter kan öka den negativa effekten av mykotoxiner i grisar. Vi fann totalt mellan 14 till 27 skilda toxiner i dessa halmprover.
– Den troliga anledningen till att vi ser dessa anmärkningsvärda nivåer av mykotoxiner i halmen är att man använt mindre svampbekämpning i spannmålsodlingen, på grund av den torra väderleken. Det är också så att fler lantbruk i dag använder sig av en reducerad jordbearbetning och då sprider sig svampen gärna från den gamla grödan till den nya.
Lärdomen som vi kan dra av detta exceptionella år är att vi bör vara vaksamma även när det gäller halmen. Har man problem i sin besättning och har svårt att identifiera vart problemen härstammar från, bör man analysera på sin halm.
– Grisarna är känsliga djur och man märker snart när det inte fungerar som normalt i en besättning. Det är många parametrar som ska stämma i en produktion och då får man vända på varenda sten. Att halmen skulle kunna vara ett problem var en lågoddsare, på grund av den torra väderleken. Men där blev vi alla bedragna, konstaterar Kerstin Ramberg.
