V367 är en ny rapssort i Svenska Foders sortiment. Sorten har en hög oljehalt och väldigt goda stjälkegenskaper. Dessutom är den drösfast. Lars Ipsen som produktchef för utsäde på Monsanto berättar här mer om V367 och hur du bäst odlar den.
–V367OL är en högpresterande rapssort som odlas på kontrakt, berättar Lars. HOLL rapsolja har en speciell oljekvalitet som används inom livsmedelsindustrin. HOLL-raps var tidigare känt under namnet Vistive, och är en rapsolja med en alldeles speciell fettsyrasammansättning. HOLL står för High Oleic, Low Linolenic.
-Som namnet antyder är innehållet av oljesyra högt, cirka 75-78 %, jämfört med oljesyrahalten i vanlig raps, som brukar hålla mellan 62-65 %, fortsätter Lars. Samtidigt som innehållet av linolensyra är lågt.
Låg linolensyra ger stabil olja
Detta låga innehåll av linolensyra säkerställer att rapsolja som används för matlagning förblir stabilt under en längre tid än vanlig rapsolja under uppvärmningen. Kombinationen av den höga halten av oljesyra och det låga linol- och linolensyrainnehållet gör oljan mer värmestabil än de andra oljorna.
-HOLL rapsolja är ett hälsosamt och funktionellt alternativ till andra vegetabiliska oljor. Forskning har visat att vi behöver mer omega-3 och mindre omega-6 än vad vi får idag. Ett enkelt sätt är att ersätta solrosolja med rapsolja. Rapssorten V367OL innehåller de speciella egenskaper som HOLL-kraven ställer.
När du odlar V367OL så odlar du på kontrakt. Är det då annorlunda hur du ska odlar denna typ av raps?
-Med V367OL får du en rapssort som har en lugn och kompakt tillväxt på hösten. Det är en drösfast sort och har goda stjälkegenskaper.
-Visst finns det några specifikationer som du som odlare måste uppfylla i och med kontraktet. Men om du har odlat frö eller andra grödor på kontrakt – eller har varit utsädesodlare, så är kraven på HOLL-raps inte mycket annorlunda än dem. Dock bör du vara vaksam och ha en effektiv ogräsbekämpning för att du ska kunna säkerställa en god HOLL-kvalitet hos oljan.
God etablering för hög skörd
-En god etablering är en förutsättning för att nå en hög skörd i raps, konstaterar Lars Ipsen. Höstraps kräver ca. 500 daggrader på hösten för att hinna utvecklas tillräckligt innan vintern. Därför handlar det om att så tidigast möjligt efter den 1 augusti och i en period där det inte kommer nederbörd 4-5 dagar efter sådd.
Även planttätheten är otroligt viktig för att nå en god skördepotential. Vid sådd av V367OL rekommenderar man 35–50 plantor/m² i en bra såbädd.
-Sår du med stora radavstånd, t.ex. 50 cm, ska plantantalet reduceras ytterligare så att inte plantorna pressar varandra upp i raden, fortsätter Lars. Här rekommenderar vi ca. 25 plantor/m².
Det lönar sig att vara noggrann vid rapssådden för att uppnå det önskade plantantalet och en jämn uppkomst i hela fältet, fortsätter han. Rapsfröet sås på 2 cm djup, så var uppmärksam på att det finns markfukt nog för att det ska gro. Ett jämnt harvdjup och tillräcklig återpackning runt fröet kan också vara avgörande om förhållandena blir ogynnsamma efter sådd.
Rapssorterna i Decalbe
Hela Decalbes sortiment har testats i storskaliga försök i Danmark och Sverige – helt enligt gängse odlingsmetoder.
-Vi tröskar på rot, lägger stallgödsel, tillväxtreglerar osv – hur den enskilde försöksvärden normalt odlar. I de storskaliga försöken, testas varje sort på minst 0,5 ha vilket ger värdefulla insikter hur sorten fungerar under fältförhållanden. Det ger oss möjlighet att se alla sorter och lära oss mer om deras olikheter, så att vi kan rekommendera den bästa sorten till varje enskilt fält.
Vad gör V367 drösfast?
DEKALBs® förädlare har lyckats identifiera generna från rädisplantan som naturligt håller ihop sina skidor och korsat in dem i rapsen. Detta ökar rapsskidornas sammanhållande kraft och drösningen minskar. Drösningsresistens gör också att du kan låta rapsen mogna helt och få med den sista oljeinlagringen, utan att vara nervös för att grödan ska börja drösa.
Drösning förekommer i sorter utan drösningsresistens om skörden skjuts upp, exempelvis pga. regn eller andra skördeuppgifter som måste prioriteras. Oväder, t.ex. blåst och hagel före skörd, kan också orsaka skördeförluster och uppspruckna skidor.
I ett landsförsök på Nordjylland 2019 var skidsprickningen till följd av hagelväder massiv i sorter utan drösningsresistens. Dessvärre blev försöket inte skördat, men tidigare försök har visat att % uppspruckna skidor är ungefär lika med skördeförlusten i %. I detta fall 20–30 %
