2017 startade projektet New Legume Food. Syftet med projektet är att titta närmare på och utveckla klimatsmarta och proteinrika livsmedel från inhemskt odlade baljväxter. Detta för att öka livsmedelssystemets hållbarhet och stimulera en växande bioekonomi baserad på nya, attraktiva och hälsofrämjande livsmedel. Tidningen frågade Georg Carlsson, forskare och lärare på SLU, om projektet som löper ut 2021.
Det fanns hos mig och några av mina kollegor en vilja att titta närmare på varför vi inte odlar mer baljväxter i landet, när efterfrågan på livsmedelsprodukter som innehåller baljväxter ökar, säger Georg. Vi ville identifiera strategier som kan öka användning av baljväxter som lämpar sig för odling i nordiskt klimat. Vi har även tittat på näringsinnehållet i olika baljväxter och hur detta förändras då de förädlas och processas för nya baljväxtbaserade livsmedel.
– Dessutom har vi tittat närmare på den miljömässiga hållbarheten i produktionen av livsmedel baserade på inhemska baljväxter jämfört med importerade råvaror eller kött, fortsätter han. För att kunna hjälpa till att understödja och öka en inhemsk produktion av klimatsmarta livsmedel.
I projektet samarbetar SLU-forskare med livsmedelsindustri, regionförbund, odlare och konsumenter. 2021 är sista året för projektet då man ska avlägga rapport om vad man kommit fram till. Vad är det då som gör att vi inte ser mer baljväxtodling i landet, när efterfrågan på dessa livsmedel ökar? Vad är det som gör att inte svenska lantbruk idag producerar mer baljväxter, och att livsmedelsindustrin istället importerar dessa råvaror? Det finns flerfaldiga parametrar som ännu inte svarar upp till en eventuell ökning.
"Vi har bra klimatmässiga förutsättningar för att kunna odla många olika typer av baljväxter i landet – och i vissa fall finns redan odlingen och odlingskunskapen. Men allt nytt innebär såklart utmaningar."
Georg Carlsson, Forskare och lärare på SLU
Inga odlingsmässiga hinder
– Odlingsmässigt finns det egentligen inga hinder säger Georg. Vi har bra klimatmässiga förutsättningar för att kunna odla många olika typer av baljväxter i landet – och i vissa fall finns redan odlingen och odlingskunskapen. Men allt nytt innebär såklart utmaningar.
– I samtal med de engagerade lantbrukarna i projektet, handlar diskussionerna om förhållandevis basala, men inte oviktiga frågor kring odlingsteknik – särskilt när det gäller nyare, oprövade grödor, fortsätter Georg. Vad innebär det t.ex. att odla linser: hur kontrollerar man bäst ogrästrycket och hur löser man skördetekniska frågor? Det här är erfarenhetsbaserade frågor som kan avhjälpas bland annat med andra länders odlingserfarenheter. Klart är att det också krävs sortutveckling och förädling framöver.
– Mer komplicerade är frågor som gäller processindustri, till exempel för att skala eller mala bönor och ärter eller rena fram protein ur baljväxtfröna. Även rent logistiska frågor, som att stora aktörer inom livsmedelsindustrin inte har möjlighet att ta emot specialleveranser från det svenska lantbruket, säger han. Sverige saknar helt enkelt anläggningar som kan göra de första förädlingsstegen för en råvara, till exempel förkokta bönor, mjöl eller protein, som livsmedelsindustrin kan utveckla till nya attraktiva livsmedel.
Hur möts lantbrukare och livsmedelsindustri?
Om livsmedelsindustrin efterfrågar ett svenskt proteinmjöl som går att använda i produktionen krävs satsningar av nya aktörer eller redan etablerade livsmedelsproducenter för att utveckla anläggning och logistik för att kunna utvinna proteinmjölet ur svensk råvara.
– Dessutom har lantbrukare och livsmedelsindustri svårt att hitta varandra i frågan. Lantbruket behöver veta att varan går att sälja, självklart. Och industrin vill kunna säkra upp kvalitet och volymer innan man vågar satsa storskaligt på svenskodlade baljväxter. Därför har vi en industri som idag köper billigare baljväxter och förädlad vara från utlandet, samtidigt som betalningen till lantbruket inte verkar löna sig för en inhemsk produktion. En komplicerad fråga.
"För att täcka detta behov med baljväxter behöver odlingen av ärtor, bönor och linser i Sverige öka från 2,2 procent av åker-marksarealen till 3,2 procent"
Georg Carlsson, Forskare och lärare på SLU
Teoretisk studie visar möjlig väg
I en studie som publicerats i tidskriften Renewable Agriculture and Food Systems har forskarna från olika discipliner i projektet tittat på ett scenario där Sverige minskar sin köttkonsumtion med 50 procent och istället ersätter det med ett genomsnittligt dagligt intag av inhemskt odlade baljväxter (ärtor, bönor och linser) som motsvarar 55 gram tillagad vikt. Scenariot utgår från antagandet att den minskade köttkonsumtionen i första hand åstadkoms med minskad import.
En ökning av baljväxtarealen sker inte av sig själv, den kommer i första hand kräva att det växande intresset för baljväxter hos konsumenterna genererar merbetalning till svenska lantbrukare som producerar dessa grödor, istället för dagens situation då efterfrågan till stor del möts av importerade baljväxter. Vidare behövs alltså ett större utbud av lämpliga sorter, satsningar på infrastruktur och processanläggningar.
Viktigt våga tänka kring möjligheter
I en debattartikel i DN från 2018 har fem av forskarna föreslagit att det inrättas mål för att styra mot en halverad svensk köttkonsumtion och en ökad svensk produktion och konsumtion av baljväxter. Uppmaningen riktas särskilt till politiker och beslutsfattare inom livsmedelsindustri, handel och offentlig sektor. Det blir inte sällan polariserat när man sätter upp ett nytt synsätt gentemot ett etablerat. Men Georg Carlsson menar att denna polarisering är onödig. Det handlar istället om att noggrant titta närmare på vad denna omställning skulle kunna innebära, för att kunna skapa incitament för branschen.
– Det är ju ingen i vårt projekt som vill tvinga igenom något som inte är möjligt, säger han. Däremot bör man kritiskt tänka kring vilka förändringar vi behöver göra i framtiden. Om vi inte lyfter frågan, om vi inte vågar tänka kring den, går det inte heller att se vad som faktiskt kunde vara en stor möjlighet för det svenska lantbruket, säger Georg.
