Källa: Ingemar Gruvaeus Chefsagronom Försöksverksamhet utvekling avprodukter och gödslingskoncept, Yara Sverige
Det är inte enbart hur mycket växtnäring som tillförs utan också hur den tillförs som spelar stor roll för slutresultatet i odlingen och för effektiviteten i växtnäringsutnyttjandet. Lyckas växtnäringsutnyttjandet bra är det mer än skördenivån som gynnas. Sambandet hög effektivitet av gödslingen och låg miljöpåverkan av odlingen är mycket tydlig och viktigt i sammanhanget. I grunden finns ett enkelt faktum, desto närmare rötterna tillförd växtnäringen kommer desto effektivare kan växten utnyttja den.
En bra stråsädesgröda bygger på välutvecklade rötter
I stråsäd utvecklas först frörötterna från kärnan vid groningen. Det finns alltså inga rötter ytligare än utsädets djup före kronrotsutvecklingen som sker i samband med bestockningen. Plantorna är extra känsliga för svag tillgång på växtnäring i den tidiga tillväxten och påverkan av låg tillgång blir konkret, bestockning och kronrotsutveckling blir lidande och därmed vidare växtnäringsupptag dvs. plantan hamnar i en ond cirkel med reducerad skörd och försenad grödutveckling som resultat.
Både placeringen och innehåll av gödsel är i sammanhanget viktigt. Används klassisk kombisådd dvs. mylladr näring ca 3 cm lägre och ca 6 cm vid sidan av fröet finns näringen nära frörötterna och det går att se effekt av god näringstillförsel redan i 2-bladsstadiet. Beroende på vilken växtnäringsstatus jorden kan hålla för plantans rötter ger en välbalanserad YaraMila® NPK plantan rätt hjälp för att kan utvecklas så bra som möjligt under detta känsliga tillväxtstadie.
Exempel på för- och nackdelar med kombisådd respektive bredspridning av mineralgödsel i vårsådda grödor.
Fosforeffekt
I försök utförda av Yara, går det genom åren att se en tydlig effekt av fosfor tillförd i form av NPK-gödsel på skott och axantal vilket slutligen syns i skörden både för höst- och vårstråsäd. Den säkrare effekten av tillförd fosfor med kombisådd blir särskilt tydlig i vårstråsäd. Om mineralgödsel harvas ned i markprofilen kommer den att hamna spridd på olika djup i såbädden och tillgängligheten för rötterna och deras utveckling blir mer osäker. Detta påverka i sin tur plantans tillväxt fram till skörd. Se diagram 1 för skörde- och kväveeffektivitet.
Grundregeln för effektiv fosforgödsling är därför att tillföra fosfor på ett sådant sätt att den placeras där det finns fukt för rotutveckling och näringsupptag, helst i närheten av frö och rötter. Genom att koncentrera gödseln till en sträng minskar också fastläggningen av fosfor och grödan får bättre nytta av tillförd näring. Denna grundregel blir viktigare ju lägre markens innehåll av fosfor är eller ju mer benägen att fastlägga fosfor som jorden är. Höga eller låga pH-värden påverkar också hur viktig denna grundregel blir i praktiken.
Diagram 1. Jämförelse av bredspridning resp. kombisådd av N- och NP-gödsel i vårkorn. 14 försök 1992-1994 i Götaland och Svealand. Hydro Agri.
Kväveeffekt
Även kväveeffekten gynnas av att kvävet placeras i fuktig jord och där rötterna finns för effektivt upptag. En stor skillnad mellan kväveformerna är att nitratkväve rör sig lätt och behöver bara några få millimeter regn för att flyttas ner till rötterna även om det tillförs på ytan. Ammoniumkväve rör sig dock ytterst lite på lerjordar och kräver både fukt och värme för att omsättas till nitrat för att sedan transporteras. Ju torrare och lerigare det är ju mindre tillgängligt blir bredspridd ammoniumkväve. När vi kombisår flyttar vi ner kvävet i fuktig jord så det blir direkt tillgängligt och riskerar inte att det fastna i markytan. Eftersom det i alla mineralgödselmedel utom Kalksalpeter är minst 50 % av kvävet i ammoniumform ökar vi kväveeffektiviteten i vårsådda grödor kraftigt med kombisådd. På Yara räknar vi med ca 10% lägre gödslingsbehov vid kombisådd jämfört med bredspridning i vårsäd.
För att tydliggöra detta gjorde Yara under 2019 ett litet laboratorieexperiment med två olika jordar, en mellanlera och en sandjord från Västergötland. 5 cm höga jordcylindrar gödslades med olika kväveformer på ytan och vattnades sedan med motsvarande 10 mm regn. Jorden hölls fuktig i 4 veckor innan de analyserades. Analyserna utfördes på varje cm jord genom profilen för att se rörelsen av kväve genom jorden. Resultatet visar tydligt att ammoniumkvävet på lerjorden till största delen ligger kvar i ytan medan nitratet från Kalksalpeter fördelat sig väl över hela djupet, se diagram 3 nedan. På sandjorden är skillnaden inte alls lika stor, där rör sig även ammonium mycket snabbare vilket gör placeringen mindre kritisk ur detta perspektiv. I försommartorra områden får dock inte sandjorden hjälp av regnet att förflytta kvävet, kombisådd är även här ett bra sätt att säkerställa en god etablering av stråsädesgrödor.
Diagram 3. Andel av tillfört kväve som återfinns i olika djup efter 10 mm vattning och 28 dagars inkubation. Nitrat i form av Kalksalpeter resp. ammonium som Ammonsulfat. En lerjord och en sandjord båda från Västergötland.
Placering av gödseln kan vara helt avgörande för rotutvecklingen och näringsupptaget. Plantorna till vänster kommer från ett led med kombisådd YaraMila 22-6-6. Plantorna till höger kommer från ett led som har fått samma mängd YaraMila 22-6-6 som de till vänster men breddspritt innan sådd. (Plantorna kommer från ett försök på Brunnby försöksgård i slutet av jun 2020)
Kväveeffekten påverkas av hur gödseln placeras då rotutvecklingen kan påverkas mkt. kraftigt. Plantorna till vänster kommer från ett led med bredspridd Axan före sådd. Plantorna till höger kommer från ett led som har fått samma mängd Axan som de till vänster men Axan kombisåddes med utsädet. (Plantorna kommer från ett försök på Brunnby försöksgård i slutet av jun 2020)
YaraMila NPK för en säker och god skörd
Placering och kunskap om olika näringsämnen är som framgår ovan mycket viktig för att lyckas med stråsäden men för att få ut bästa möjliga effekt av tillförd växtnäring ser det ut som att det finns en stor fördel med sammyllning av P med N och K. Yara-försök visar att det inte går att få full effekt av enbart NPS i kombisådd på jordar med låg P-status. Det har krävts YaraMila NPKS för att nå bästa resultat trots att försöken låg på lerjordar med hög kaliumstatus. Se diagram 2.
Diagram 2. Kombisådd, NS, NPS och NPKS till vårkorn. Totalt 25 försök 2005-2007, Yara och Sverigeförsöken. Total N-giva 100 kg N i alla led.
Finns det några risker med kombisådd?
Ur växten och miljöns synpunkt är det endast fördelar med kombisådd jämfört med bredspridning av gödning.
Nackdelen är naturligtvis en dyrare maskin, större dragkraftsbehov och mer arbetsåtgång i samband med sådd. För att minska dragkraftsbehovet och få en billigare maskin har man på en del håll börjat testa att lägga gödseln tillsammans med utsädet i såraden, istället för med en separat bill dvs.
sammyllning. På Yara i Finland har denna teknik testats under lång tid och effekterna kunnat utredas väl. Sammyllas större mängder NPK med utsädet i samma rad uppstår en saltverkan från den högre mängd gödsel nära fröet. Detta minskar tillgången på vatten för utsädet och den unga plantan vilket gör att uppkomsten normalt försenas något.
Vid fuktiga förhållanden har det i praktiken inte spelat någon roll i stråsäd. Däremot kan effekten bli dramatisk under torra förhållanden. På ett lerjordsfält med vårsäd i Finland med drygt 100 kg N/ha i form av NPK som sammyllat i såraden blev det katastrofal påverkan på groning och uppkomst under torråret 2018. I en ruta på fältet utan NPK kunde man se en mycket stor skillnad i uppkomst och tillväxt. I 0-rutan växte det ganska bra medan det gödslade var riktigt svagt. Se bild.
Slutsatsen från försöken är att givor upp till ca 60-70 kg N/ha med en vanlig NPK typ YaraMila® 24-4-5 eller YaraMila® 22-6-6 kan sammyllning göras utan större risk i stråsäd och med 12,5 cm radavstånd. Högre givor än så blir riskabla om det blir torrt efter sådden. Oljeväxter och lin är känsligare så där bör givan ligga lägre.
Konsekvensen blir att man får räkna med att komplettera kvävet två gånger i vårkorn, en gång efter uppkomst och en gång i stråskjutningen om det skall finnas möjlighet till anpassning av kvävegivan efter årsmånen. Används inte Kalksalpeter i båda kompletteringarna finns risk för sämre kväveeffekt än vid normal kombisådd.
