Växtodlingsbrev 7, 2018

• Svampbekämpning i betor
• Alla tiders chans för etablering av höstraps i rätt tid
• Ha fokus på plantantal och utsädesmängd i höstraps
• Utsäde är i år inte betat mot rapsjordlopper
• Var uppmärksam på sniglar även om det är torrt

Svampbekämpning i betor

Flera års försök med svampbekämpning i sockerbetor har visat stora och stabila nettovinster på 8-10% i genomsnittliga utbyten. De mest förlustgivande bladsjukdomarna är mjöldagg, betrost, ramularia och delvis cercospora. Det finns stora skillnader i sorternas mottaglighet för de enskilda sjukdomarna, men ingen av sorterna är resistenta mot en eller flera bladsvampar. Det är årets tillväxtförhållanden som bestämmer svårighetsgraden av enskilda sjukdomar.

Eftersom året har varit mycket torrt och inga bladsvampar har hittats, avråder vi från svampbekämpning i sockerbetor.

Undantag kan förekomma i fält som är bevattnade.

Läs mer om Svenska Foders rekommendationer i växtodlingsbrev nr. 6

Alla tiders chans for etablering av höstraps i rätt tid

Så rapsen tidigt och i en väl tillrädd såbädd utan risk för kraftigt regn de första dagarna efter sådd. Det är det bästa förutsättningarna för rapsen enligt både försöksmässiga och praktiska erfarenheter: ”hellre lite förtidigt än lite för sent”. Med den tidiga skörden i år har vi världens möjlighet att så i helt rätt tid, under förutsättning att det kommer regn. Vi rekommenderar inte att man påbörjar sådden av höstraps innan det kommit ett minimum av 20-30 mm regn som ordentligt ger fukta i jorden.

Den optimala såtidpunkten för höstraps är olika beroende på lokal men ligger normalt mellan den 5 och 25 augusti. Det är stor skillnad på hur rapssorterna utvecklar sig på hösten, så var uppmärksam på de sortmässiga rekommendationerna för en optimal såtidpunkt.

Läs mer om rapssorternas egenskaper i växtodlingsbrev 2, 2018.

Vid sådd av hybridraps bör du ha fokus på att utnyttja rapsens förmåga att förgrena sig – så därför ett passande lågt plantantal. Vår rekommendation är att hybridrapsen bör etableras 30-35 plantor per m²och 40-45 plantor om sorten är en linjesort. Lite färre plantor per m² vid tidig sådd, och lite flera plantor per m² vid sen sådd.

Rapsfröet skall placeras i fuktig jord på maximalt 2 cm djup.

Kom ihåg att korrigera utsädesmängden för såbäddens kvalitet, såtidpunkt, överlappning, etc.

Ha fokus på planttal och utsädesmängd i höstraps 

– beräkning av antal units och kg per ha.

Rapsutsäde levereras i units med ett besämt antal grobara frö.

Beräkning av antal ha per unit

För att räkna ut hur många units du skall använda för din areal, kan du använda tabellen till höger. Hitta det önskade planttalet i kolumnen till vänster och avläs i tabellen till höger, hur många hektar du kan så per unit.

Ett exempel på avläsning av tabellen:

• Du har planerat 40 ha med raps.
• Du vill så 30 planter pr m² DK Exclaim.
• I tabellen kan du se att 1unit DK Exclaim (1½ mio. frö) med den önskade udsädesmängden räcker till 4,5 hektar.
• Du beräknar därefter, att du behöver 40/4,5 = 8,9 units till hela din rapsareal.

Beräknar av antal kg per ha

Tusenkornvikten på raps kan variera en del och därför är det viktigt för inställning av såmaskinen att beräkna den exakta utsädesmängden i kg per hektar. Det kan göras på flera sätt:

• Om inte vikten är angiven på emballaget vägs en unit. Den väger till exempel 10,8 kg
• I tabellen ovanför räcker 1 unit till 4,5 hektar (30 pl/m² och en grobarhetsprocent på 90%)
• 10,8 kg/4,5 ha = 2,40 kg per ha
• Maskinen ställs in på 2,4 kg rapsfrö per ha

Eller använd standardformeln för utsädesmängd:

Utsädesmängd i kg/ha = Antal planter per m² x tusenkornvikt (TKV)
% förväntad grobarhet

Räkneexempel:

30 pl/m² x 7,2 gram = 2,4 kg/ha
90%

Utsädet är i år inte betat mot rapsjordloppan.

Till kommande höst förväntas en måttlig förekomst av rapsjordloppan. Vi har till dags dato haft ett varmt år med många skadedjur och ur det perspektivet, menar vi, bör man vara extra uppmärksam på rapsjordloppan.

Det finns i år ingen dispans att använda betningsmedel på utsädet. Vi kan därför inte beskydda grödan mot de tidiga angreppen av rapsjordloppa, som skadar genom att gnaga på plantorna.

Ett tidigt angrepp av rapsjordloppa i utvecklingsfasen kan i värsta fall tunna ut plantbeståndet så våldsamt att grödan blir förstörd. Hålll därför ett vakande öga  på rapsen, redan när den gror.

Om mer än 5-10% av bladarealen blir uppätet i rapsens kimbladstadie och fram till att rapsen har 4 lövblad används 0,20 Fastac 50 EC.

Se upp för sniglar – även om det är torrt!

Torkan har ett bra grepp över stora delar av Sverige i år och det betyder att snigelförekomst har varit begränsad. Det betyder inte att de är utdöda, och när förhållandena återigen blir ideala för sniglar med fuktigt väder, kommer vi att se dem igen.

Sniglar bör du ha respekt för och förebyggande av allvarliga snigelangrepp kan göras med lite management:

• Jorden hålls svart från skörd till att höstrapsen etableras antingen vid jordbearbetning eller glyfosatbehandling.
• Vid etablering av rapsen bör du se till så att såbädden är finkornig och packad, så att det inte finns kokor som sniglarna lätt kan röra sig emellan.
• På mycket lerhaltig jord kan det vara en fördel att inte plöja och iställlet harva djupt ett par gånger, eftersom såbädden annars kan bli för kokig. Grov kultivatorsådd kan vara riskabelt på lerjord, eftersom sniglarna lätt kan flytta sig mellan fukt i jorden och mat på ytan. Harvning innan kultivatorsådden kan reducera snigelrisken.

När du bekämpar sniglar med snigelbekämpningsmedel kan du inte förvänta en effekt på samma sätt som vid en bekämpning med insekticider. Det är därför viktigt att du ligger steget före sniglarna och detta gör du genom att kontrollera om det finns sniglar! Gör det till en vana att lägga ut ett snigelskydd i marken med lite lockmat som till exempel vetekärnor, och du får snabbt en bild av hur mycket sniglar du har på dina marker.

Den mest optimala bekämpningen av sniglar får du genom att sprida snigelgift på svart jord, innan sniglarna har tillgång till annan föda. Använd 4-6 kg Ferrex omedelbart efter sådd i riskområden på din mark.

Håll ett öga på om snigelgiftet försvinner. Gör den det så upprepa behandlingen tills rapsen är så stor att den inte längre kan ta skada av sniglarna.

Notera att snigelgift inte bör blandas med utsädet, eftersom det ger en allt för dålig effekt.