Vilken utsädesmängd ska man gå på? Vad ger det lilla extra? Hur tänker vi? Det finns antagligen lika många sätt att tänka kring odling som det finns växtodlare. Men det skadar inte att man ändå tänker brett kring det. Niklas Ingvarsson resonerar här kring vilka parametrar som bestämmer utsädesmängden och hur man kan ta med det i sina beräkningar – för att uppnå optimalt resultat.
Hur byggs skörden upp? Det är den viktiga frågan – med alla dess parametrar. Det tre viktigaste skördeparameterar som är avgörande för avkastningen är plantans skottantal (dvs ax per m2), kärnor per ax och tusenkornvikten. För att nå riktigt höga skördar krävs alltså många ax som består av ett stort antal välfyllda kärnor.
Flera parametrar styr utsädesmängd
-Hur uppnår vi då det, frågar Niklas Ingvarsson retoriskt? Jo, bland annat genom att bestämma rätt utsädesmängd. Det finns ett antal faktorer som vi måste ta hänsyn till när vi ska bestämma utsädesmängd till vår odling: Jordart, såtidpunkt, grobarhet, tusenkornvikt och fältgrobarhet.
-Tittar vi på jordarten kan vi generellt säga att de som har fält med hög lerhalt, också ska öka utsädesmängd. Detta först och främst för att på lerjordar minskar fältgrobarheten. På en sandjord kan kanske 90% av de grobara fröna gro, de etablerar sig bättre och snabbare, medan man på en lerjord – under dåliga betingelser – kan man få en fältgrobarhet på ned mot 60% eller ännu sämre.
-Samtidigt vill man så lite tjockare på leran, dels för att bestockningen kan bli lite sämre och för att man vill ha ett lite tjockare bestånd som kan bära fram lite högre skörd.
Sen såtidpunkt och tusenkornvikt
En sen såtidpunkt innebär att man bör lägga på lite extra utsäde. Varför då?
-Bestockningen blir sämre, man hinner få färre skott, konstaterar Niklas. Och med färre skott får man färre ax – om man då inte kompenserar med extra plantor. Det innebär ju i praktiken också att nordligare landskap ofta måste kompenserar den senare såtidpunkten med en högre utsädesmängd. De sydligare landskapen har å andra sidan en längre period för etablering och tillväxt, vilket ger för handen en längre utsädesmängd.
Kärnstorleken anges ofta som tusenkornvikt – hur mycket som lagras in i kärnorna beror på markfukt och tillgång till näring. Har man en hög tusenkornvikt på sitt utsäde kan man minska utsädesmängden, och tvärtom. Sen har vi då grobarheten – som självklart är en viktig utsädesparameter för utfallet: är grobarheten låg, måste självklart utsädesmängden ökas.
Fältgrobarhet kanske störst inverkan på utfall
Men kanske störst betydelse har fältgrobarheten – som alltså är betingelserna, väder, vind, jordmån, vattentillgång osv. Det är här man brukar tala om timing. Att göra saker i rätt tid. Det är självklart lättare sagt än gjort.
-Men med en god planering och rätt såtidpunkt kan man åtminstone förbättra förutsättningarna avsevärt, säger Niklas. Det handlar såklart om en viss feeling, blandat med strategi och väldigt god kännedom om sina fält och klimatförutsättningar generellt. Genom att resonera sig fram med hjälp av de olika parametrar som finns att utgå från, kan man komma mycket nära en optimal skörd.
-Fältgrobarheten kan du som lantbrukare alltså bäst bedöma själv, konstaterar Niklas Ingvarsson till sist. Man måste rannsaka sig och vara kritisk – se till att räkna skott, för att kunna göra en riktig bedömning. Det räcker inte att bara titta på fältet på håll. Varje fält kan ju rymma olika jordmån – att hitta en varierad utsädesmängd på ett fält kan vara väl värt för att kunna få bäst resultat.
