Text: Nelly Carlsson, rådgivning och försök lantbruk/Yara.
Undvik felaktiga gödslingsrekommendationer
En jordanalys ger värdefull information om mängden växttillgängliga näringsämnen i marken och är ett viktig redskap vid gödslingsplanering. Analysen i sig är korrekt, men för jordar med hög mullhalt kan tolkning av analysresultaten från markkarteringen till gödselrekommendationer bli missvisande om man inte tar hänsyn till jordens låga volymvikt. För att undvika att överskatta mängden växtnäring på mullrika- och/eller mulljordar måste analysresultaten justeras för att spegla den faktiska tillgången på näring.
I Sverige används AL-analysen som standard vid jordanalys. Analysen ger en bild av markens lättlösliga fraktion av exempelvis näringsämnen som fosfor, kalium, magnesium och kalcium. Gödslingsrekommendationer grundar sig främst på AL-analysen.
I analysen rapporteras resultatet baserat på jordens vikt, vilket anges i mg/100 g jord. Hänsyn till volymvikt, eller densitet, som beskriver hur mycket jord som ryms i en viss volym, tas därmed inte, trots att den varierar beroende på jordtyp. Problemen uppstår inte i analysen, utan när resultaten ska tolkas och användas för att skapa gödselrekommendationer. I markkartan som levereras utgår man från en normal volymvikt i en mineraljord som ligger på 1,25 kg/l. För exempelvis en mulljord över 30 % i mullhalt är volymvikten mycket lägre, runt 0,4-0,6 kg/l och därmed sker en överskattning av mängden växtnäringsämnen. En kvadratmeter från en mulljord kommer därför att innehålla mycket mindre växtnäring än en kvadratmeter från en mineraljord även om AL-talet är detsamma. Utan en volymviktskorrigering av analysresultatet från mullrika- och/eller mulljordar kan markkartan ge en direkt missvisande bild av näringsinnehållet.
Praktiskt exempel
Ett exempel på hur viktigt det är att tolka jordanalysen rätt kan ses i vallförsök med kaliumgödsling som Yara och Lantmännen genomförde på Gotland 2023-2024 (figur 1 & 2). På mark med K-AL-tal på 8 gav kaliumgödslingen endast en liten förbättring på mineraljorden (figur 1). På mulljorden, med liknande K-AL-tal, ledde kaliumgödsling till mer än dubbel skörd (figur 2).

Figur 1. Effekter av kaliumgödsling i vall på en mineraljord. Försöksplats på Gotland 2023-24, jordart lerig mo. K-AL tal vid start (våren 2023) var 7,9 g/100 g jord. Utan kaliumgödsling sjönk K-AL-talet till 6,2 till våren 2024. Total kaliumgiva på 200 kg K/ha (tre givor) gav skördeökning på 5 % år 1 och 9 % år 2. Kaliumbehovet var litet år 1 och något större år 2.

Figur 2. Effekter av kaliumgödsling i vall på en mulljord med 70 % mullhalt.. Försöksplats på Gotland 2023-24. K-AL tal vid start (våren 2023) var 19,8 g/100 g jord. Utan kaliumgödsling sjönk K-AL-talet till 8,1 till våren 2024. Total kaliumgiva på 200 kg K/ha (tre givor) gav skördeökning på 27 % år 1 och 146 % år 2. Kaliumbehovet var stort år 1 och mycket stort år 2. I jämförelse med mineraljorden, ses en större skördeökning i mulljorden trots ett liknande kaliumtal (figur 1).


Åtgärd
För att säkerställa att mullrika- och/eller mulljordar får rätt gödselmängder bör resultatet från AL-analysen justeras för vidare gödselrekommendationer. En tumregel är att dividera de näringsvärden du får på en mulljord med cirka 3 för att uppskattningen ska bli någorlunda rimlig. En mulljord behöver i jämförelse med en mineraljord alltså klassas om. Som exempel, en mulljord i låg kaliumklass IV bör gödslas som en klass II och en låg klass III motsvarar en dålig klass I på en mineraljord. Detta gäller samtliga växtnäringsämnen.
Detta är också anledningen till att man kan hitta en uppdaterad rekommendation, av Markkarteringsrådet, när volymviktsanalys bör göras vid en markkartering (Jordbruksverket, 2025, Bilaga 4*). Volymvikten rekommenderades innan att tas på ”vart 5:e prov på mulljordar eller mycket mullrika mineraljordar” medan det nu för år 2025 rekommenderas att utföra en volymviktsanalys ”på alla prov med en mullhalt över 12 %”. Volymvikten kan antingen bestämmas genom direkt provtagning eller bli framräknad baserat på mullhalt. Där man tror sig ha en mullhalt över 12 % är det därför av vikt att se till att antingen mullhalt eller volymvikt analyseras på varje jordprov. På så vis kan du säkerställa att din mark får den näring som den faktiskt behöver och minska risken för ren missväxt.
Även i markkartering.se har det skett en uppdatering, där man nu automatisk kan volymviktskorrigera i deras markkartor. Nedan markkartor visar hur markkartan förändras vid hänsyn till mullhalt/volymvikt (figur 3).

Figur 3. Markkarta för kalium, K-AL. Blandade jordarter med en hel del mulljord. Överst till vänster: Markkarta, K-AL, icke-korrigerad för volymvikt. Överst till höger: Mullhaltskarta. Nederst: Markkarta, K-AL, volymviktskorrigerad. Kartor framställda av Per Hansson, Hushållningssällskapet Västra. *Jordbruksverket (2025). Rekommendationer för gödsling och kalkning 2025. (JO24:10). Jordbruksverket.