För att nå ett bra odlingsnetto i höstvete krävs både rätt mängd växtnäring och spridning av gödningen i rätt tid. Det är inte bara en miss i behovsbedömningen som påverkar odlingsnettot negativt, en miss i tidpunkten för spridning kan också innebär sämre gödslingsekonomi. Med koll på väderprognosen och när det stora upptagen inträffar förbättras odlingsnettot.
Växtnäringsämnena tas upp med varierad intensitet under grödans olika tillväxtfaser. Redan på hösten plockar den unga höstsädesplanta 10-15 % av både sitt totala kväve och kaliumupptag. Även fosforupptaget på hösten är av vikt med 7 % upptag av plantans totala behov på hösten.
Ha koll på dina markklasser och ge höstsäden en höstprodukt av typen YaraMila Höst till de jordar där den gör nytta, och kombiså den gärna.
Växtnäringsämnena tas upp med varierad intensitet under grödans olika tillväxtfaser. Redan på hösten plockar den unga höstsädesplanta 10-15 % av både sitt totala kväve och kaliumupptag. Även fosforupptaget på hösten är av vikt med 7 % upptag av plantans totala behov på hösten.
P och K till den unga plantan
Svenska fältförsök tala sitt tydliga språk, höstsädens tillgång på fosfor och kalium vid etableringen är avgörande för plantornas höstutveckling, övervintring och slutlig skörd. Har man klass 4 eller högre i både P-AL och K-AL hittar plantan i de flesta fall den fosfor och kalium som den behöver i jorden. Undantaget är vid höga pH värden (pH över 7,5) där vi oftast har nytta av mineralgödselfosfor. Ligger man i låg klass 3 och lägre så är P och K gödsling lönsamt direkt första året, ju lägre marknivåer desto högre lönsamhet.
Kväve i rätt tid
Redan under bestockningsfasen tar höstvete upp ca 25% av sitt totala kvävebekov. Men det är under stråskjutningen som det stora kravet på kväve finns. Höstvetet tar upp 50% av sitt kvävebehov under stråskjutningen, dvs under fyra veckor på våren och försommaren. För att nå sin fulla skördepotential är det viktigt att kväve finns på plats nere i marken innan stråskjutningen drar igång. I praktiken är det en balansgång, för sent spriden kväve ger lägre skörd men en för tidig spridning ger risk för kväveförluster om våren blir blöt och regnig. Anpassa din strategi efter var i landet du är verksam och vilken typ av jordar du odlar på. Försommartorra områden kan gott få en relativt stor andel av kvävet tidigt, risken för förluster är ju liten. I områden som vanligen får mycket regn finns det anledning at portionera ut kvävet senare och lite försiktigare.
Tappa inte fokus under axgång
För det slutliga resultatet är det avgörande att det även finns kväve tillgängligt längre fram i grödans slutfas då resterande 25 % av kvävet tas upp. Missar man kväve här så ger det både lägre proteinhalt, lägre tusenkornsvikt och färre kärnor. Det som händer i praktiken är att en planta som saknar kväve både reducerar antalet kärnor och fyller dem sämre.
Utnyttja höstvetets förmåga att ta upp och lagra in kväve sent. Om det finns kvävebehov så ger en komplettering så sent som i DC 69 (blomningen avslutad) både högre skörd och högre proteinhalt (se diagram). Detta innebär i praktiken att fönstret för komplettering av kväve är stort, räknat från DC 37 (flaggbladet just synligt) till DC 69 (blomningen avslutad) är det, ett normalår, fyra veckor man har på sig.
Missa inte proteinmålet
Utnyttja möjligheten att justera gödsling under hela fönstret för komplettering. Har du gjort rätt bedömning av avkastningspotential? Vad har årets väder och nederbörd gett för effekter på potentiell skörd? Hur stor är markleveransen i dina fält? Man kan alltid hålla sig lite i underkant på gödslingsnivån och sedan komplettera ytterligare en gång om utvecklingen blir gynnsam.
För bästa odlingsekonomi är det viktigt att ha koll på markleveransen av kväve, inte minst ett år som 2022 med historiskt höga kvävepriser. För mycket kväve ger en dålig utväxling och restkväve kvar i marken. Använd Noll- och maxrutor samt Yara N-Tester för att göra en bedömning av kompletterings i dina olika fält. En genomgång av verktyg för kvävebehovsbedömning finns i förra numret av Tidningen.
Om du inte redan gör det så låt 2022 bli första året då du variera given inom fältet med Yara N-Sensor eller en satelittjänst som Atfarm. En varierad giva är för många nyckeln till att nå rätt kvalitet i höstvete (och även maltkorn). För den som vill leja bort kompletteringsgödslingen så finns det erfarna entreprenörer med N-Sensor i de flesta områden som tar på sig spridningen.
Effekt av kvävekomplettering i höstvete vid olika tidpunkter.
21 försök 2017-2020, L3-2300 och L3-2314
Kvävekomplettering från flaggbladsstadiet (DC 37) och framåt ger tydliga skördeökningar och samtidigt en högre proteinhalt. Figuren visar effekten av kompletteringsgödsling med 60 kilo N i 5 olika stadier från stråskjutningens början (DC 30) till avslutad blomning (DC 69). Medeltal av 21 försök i höstvete år 2017–2020. Sverigeförsökens serier L3-2300 och L3-2314.
3 viktiga komponenter ger din skörd
Skörds bygg av tre viktiga komponenter, för att full skördepotential behöver allautnyttjas:
1. antal ax/kvadratmeter,
2. antal kärnor/ax
3. vikten per kärna (tusenkorn vikt)
Antal ax/kvadratmeter grundläggs under bestockningen som påbörjas under hösten och fortsätter fram till DC 30på våren (begynnande stråskjutning). När alla skott är anlagda börjar reduktionsfasen som varar ända fram till stadium 45 när flaggbladets slida vidgas. Under reduktionsfasen tillbakabildas skott. Antalet skott/kvadratmeter är alltså summa av bestockningen minus reduktionen.
Under stråskjutning och följande axgång sker blomreduktionen som kan påverka skörden mycket. Om det saknas kväve under blomreduktionen bildas färre kärnor per ax.
Slutligen sker kärnbildning och kärnfyllnad, och trots att höstvetet befinner sig i sena stadier fylls kväve upp i kärnorna, både från marken och genom omflyttning i växten. Kärnfyllnaden avgör vikten per kärna. Kvävebrist ger brådmognad och lägre tusenkornvikt.
Texten är skriven av Hugo Hjelm, Yara.
