Förenklad övervakning och analys av dina grödors tillväxt och kväveupptag ger stora möjligheter att i tid justera och förbättra gårdens växtnäringsstyrning. Bättre styrning innebär högre skörd med lägre gödselkostnader. Ett nytt smidigt verktyg är N-upptagskartan som finns i till exempel Atfarm. Det är ett enkelt och bra verktyg för att följa grödan genom säsongen och på så sätt se hur kväveupptaget utvecklar sig i olika delar av fältet.
Satellitverktyg har kommit för att stanna i växtodlingen, nya funktioner läggs till i rask takt och antalet användare ökar stadigt. En av de lite nyare funktionerna som man hittar i bland annat Atfarm är kväveupptagskartor. Nu kan man inte bara se fältens variation i biomassa utan även hur mycket kväve som fältets olika delar tagit upp och hur snabbt utvecklingen går.
Nytt kartlager
Det nya kartlagret i Atfarm kallas N-upptagskarta och hittas bakom knappen ”Optimerad karta” nere i högra hörnet på kartbilden (bild 1). Kartan finns bara i webbversionen och inte i appen.
Värdet som färgskalan för N-upptagskartan visar motsvarar SN-värdet i Yara N-Sensor och anger ett beräknat kväveinnehåll i biomassan ovan mark. I denna siffra ingår alltså inte kväve i plantornas rötter, som under våren i spannmål är lika stort som den ovan mark.
Beräkningen görs utifrån mätning av reflekterade våglängder och baseras på referensmaterial från ett stort antal fält. Under hösten 2022 utvärderades mätningarna under nordiska förhållanden i raps som första gröda och under våren 2023 har motsvarande arbete gjorts i höstvete.
Siffran är ett bra mått på vilken nivå kväveupptaget ligger, men det är ingen kemisk analys så det kan avvika lite uppåt eller nedåt från ett analyserat värde. Nivån som programmet visar kan påverkas av olika molnförhållanden. Om en observation/bild har lite lägre värden, i förhållande till bilderna före och efter i tidsserien, så är det i de flesta fall någon form av störning i bilden. Exempel på störning är tunna slöjmoln som inte den automatiska molndetektionen har upptäckt.
Följ upptaget under säsong
Kväveupptaget i Atfarm går för närvarande att avläsa för de flesta spannmålsgrödorna, raps, majs, potatis samt vall.
N-upptagskartan är ett bra verktyg att följa genom säsongen för att se hur bestånden utvecklar sig i olika delar av fälten. Utvecklas det i förväntad takt? Finns det delar av fältet som växer sämre än andra? Med kartorna är det större chans att du upptäcker brister på mikronäring eller kväve i tid och kan åtgärda innan konsekvenserna blir för stora.
Den nya N-upptagskartan har en färgskala från gult till mörkgrönt, och under kartan finns både medel-N-upptaget för hela fältet och variationen i kväveupptaget inom fältet (bild 2).
Lyssna på avsnitt 6 “Rätt behandling av höstrapsen” av Svenska Foder Podcast. Där diskuteras det om raps i olika stadier och vilka insatser vi gör nu på hösten och när, för att kunna optimera vår odling.
Se kväveupptaget i din höstraps
Det första du kan använda N-upptagskartan till redan nu är att titta på kväveupptaget i höstrapsen. Ser allt normalt ut eller finns det delar som avviker? N-upptagskartan kan du också använda till att bedöma vårens kvävegödslingsbehov.
Använd då en bild från när rapsen har slutat att växa på hösten, det vill säga då den har som mest biomassa. Notera fältets medelupptag av kväve och gå in på Yara Sveriges hemsida och använd verktyget för att beräkna gödslingsbehov utifrån kväveupptag (se faktaruta nedanför). Klipp ändå gärna prover för vägning, Svensk Raps Kvävevågen är än så länge den mest beprövade metoden att bedöma vårens gödslingsbehov.
Lägg gärna gödselkvävet till rapsen i vår som en varierad giva. Välja den Atfarmbild som på bästa sätt representerar variationen inom fältet och samtidigt har ett högt värde för N-upptag. Till våren när det är dags att köra ut första kvävegivan i höstrapsen – plocka fram den utvalda bästa bilden och gör en tilldelningsfil. Sätt den mängd kväve som du bedömer är rätt för just din raps som ”målgiva” i Atfarm.
I första läget ska du inte ändra på min- och maxgivan utan låta systemet visa vad den föreslår först. Om du sedan av någon anledning inte tycker att det blir bra går det bra att redigera givan eller backa tillbaka och justera min- och maxgivan.
Bestäm rapsens kvävebehov med hjälp av Atfarm
- Gå in Atfarm och leta upp en kväveupptagskarta från när det var som högst kväveupptag registrerat i fältet och som bäst speglar variationen. Läs av hur mycket kväve som fältet tagit upp i medeltal.
- Gå in på yara.se, klicka dig fram till Verktyg, Yara appar och Rapskalkylatorn
- Lägg in ditt kväveupptag, förväntad skörd och uppskattad markleverans av kväve
- Verktyget ger en rekommendation om snittgiva i kg N/ha som vårgödsling
Bestäm rapsens kvävebehov med hjälp av kvävevågen
- Klipp 3-4 ytor på 1 m2 per yta på representativa ställen i ditt rapsfält. Väg varje ruta för sig och räkna ut medeltalet kg raps/m²
- Gå in på sfo.se och klicka dig fram till kvävevågen
- Lägg in rapsens vikt per 1 m2, förväntad skörd och uppskattad markleverans av kväve
- Verktyget ger en rekommendation om snittgiva i kg N/ha som vårgödsling
