För ett år sedan, senhöst och vinter 2021 – 2022 var frågetecknen många inför val av kvävestrategi våren 2022. En minst sagt turbulent spannmåls- och gödselmarknad skapade en situation där det var svårt att dra paralleller med något annat år vi kunde minnas. Många tog utmaningen med fattning, funderade och räknade mer än vanligt och fattade genomtänkta beslut. Med facit i hand kan vi nu summera att aktivt arbete med väl avvägda insatser återigen lönat sig.
Data från de svenska gödslingsförsöken i stråsäd är mycket användbara när man väger olika strategier mot varandra. De senare årens försök i höstvete ger med 2022 års förhållanden en bra bild av hur på både kostnads- och intäktssidan påverkar lönsamheten i olika gödslingsstrategier. Med facit i hand vet vi nu att trots betydligt högre kvävepriser 2022 vägde de höga spannmålspriserna upp den optimala kvävegivan i höstvete. När vi summerar året kan vi konstatera att i de flesta fall var endast små minskningar i kvävegivan motiverad.
Kväveoptimum påverkades mycket lite
Resultaten från sammanvägda kväveförsök 2015 – 2020 (fig 1) visar att prisnivåerna som gällde under växtodlingssäsongen 2020 gav ett kväveoptimum i höstvete för fodervara utan proteinbetalning på 208 kg N/ha (beräknat för jordar med skördepotential på 10 ton/ha, N pris 10 kr/kg N, spannmål 1,5 kr/kg). Priserna under våren 2022 ger i stället ett kväveoptimum på 197 kg N/ha. (beräknat på N pris 30 kr/kg, spannmål 3,5 kr/kg). Skillnaden mellan de två åren är 11 kg N/ha i lägre kväveoptimum för 2022, vilket är en betydligt lägre skillnad än många befarade under årets första månader.
Rådet inför säsongen 2021 var från många att inte göra några större sänkningar av kvävegivan, vilket också visade sig vara rätt för de flesta. Med kvarnvete som odlingsmål blir dessutom risken högre om kvävenivåerna sänks. Sänkt kvävegiva med 20 kg N/ha sänker proteinhalten med cirka 0,5 % i gödslingsförsöken.
Höstvete Foder
Fodervete (kr/kg)
Ekonomiskt optimal kvävegiva i höstvete utan proteinbetalning. Beräkningar är gjorda på svenska kvävestrategiförsök 2015-2020 utförda på jordar med avkastningspotential på runt 10 ton7ha ett normalår. Motsvarande siffror minus 40 kg Ngäller 2 för jordar med 8 ton i skördepotential.
Fig 1. Kväveoptimum (kg N/ha) i höstvete utifrån olika kvävepriser och spannmålspris.
Baserade på medeltal från 44 försök i höstvete under åren 2015 – 2020.
4 viktiga råd för
bästa resultat med Yara N-Tester
1. Mät inte i nära anslutning till kvävegödsling, det kväve som redan spridits måste ha tagits upp av plantorna. Har du spridit Axan så tar det 2 veckor efter spridning och regn innan allt kväve finns upptaget i plantan.
2. Mät på rätt blad. Vid DC 37-43 ska mätningen göras på bladet under flaggbladet
och vid DC 45-59 på flaggbladet.
3. Använda Atfarms biomassakartor för att hitta en medelplats att mäta på i fältet, då
slipper du gå runt i hela fältet.
4. Glöm inte svavel i gödslingsstrategin, en planta som har brist på svavel får ett blekt utseende som liknar kvävebrist. Finns svavelbrist i fältet så ger N-Testern en felaktig rekommendation.
Svårare än man kan tro
I teorin och medeltal så ser det hela enkelt ut, men som bekant så finns det i praktiken flera osäkra parametrar. Hur mycket kväve levererar marken i just dina fält och hur stor är skördepotentialen just i år? Den som gör rätt bedömning kommer vara den som vinner i längden. För mycket gödsel innebär onödig kostnad och ökad risk för liggsäd, för lite innebär förlorad skörd och kanske missade kvalitetsmål.
Nu i efterhand vet vi att året 2022 gav överlag höga skördar men proteinhalten var i många fall i underkant. Detta kan dels förklaras med en återhållsam kvävegödsling men framför allt av gynnsam tillväxt för grödan, där hög skörd byggdes men kvävet räckte inte till för att nå önskad proteinhalt.
Skörden kunde varit ännu högre
Hög skörd är alltid trevligt men om den är kombinerad med låg proteinhalt så finns det anledning att inte känna sig helt nöjd. Hög skörd men med låg proteinhalt innebär att skörden kunde varit ännu högre och grödan fått kväve efter behov. Sammanställningen av sort-kväve försöken i höstvete visar bland annat förhållandet mellan proteinhalt och skörd för höstvetesorten Reform. I diagrammet (fig 2) visas att sorten behövde 52 kg N/ha för att gå från 10% till 11% protein, vilket samtidigt ger en skördeökning på 776 kg. Att dessutom gå från nedklassad fodervara till kvarnvara ökar nettot ytterligare (om man utgår från de priser som angavs i exemplet ovan vid beräkning av N-optimum). Även i den högre proteinskalan är det ekonomiskt försvarbart då proteinregleringen dessutom lyfter spannmålspriset. Bilden blir den samma för andra sorter. Det finns således ett incitament att sträva mot en hög skörd. De extra kg kväve som krävs för att nå dit betalade sig mycket väl även dyråret 2022.
Hur gör vi 2023?
Fokus för odlingssäsong 2023 bör vara att utnyttja både befintligt och tillfört kväve än mer samt att se till att kvävet verkligen placeras där behovet finns. Nyckeln till detta är att bedöma både markleverans av kväve och fältets skördepotential. I bedömning av markleveransen är nollrutor mycket användbara och kostar dessutom bara den tid det tar att lägga ut dem. Är du osäker på att gödslingen är tillräcklig för skördepotentialen? Yara N-Tester mäter kvävekoncentration i plantan och ger därmed ett råd som väger in skördepotentialen.
Av Hugo Hjelm, Yara
Fig 2. Höstvete Reform i gödslingsförsök. Kvävegiva ska läsas på den vänstra axeln och skörd på den högra axeln. För att höja kvävegivan från 10 % protein till 11 % protein gick det åt 52 kg N. Den gödslingen gav samtidigt 776 kg/ha i högre skörd.
