Odla vårkorn på hösten, kan det vara något? Ja, det tyckte i alla fall Landén Agro och Svenska Foder som via projektet 6Tolv såg till att man sådde Maltkornssorten Prospect den 28 oktober i fjol. Nu följer man nyfiket hur grödan reagerar under olika tidpunkter och väderlekar – och än så länge ser det lovande ut. Men försök är försök, och man förväntar sig ingenting – men spännande och roligt är det oavsett.
Det startade med att Per Landén läste i en tysk lantbrukstidning om att det gjorts försök att så maltkorn på hösten – i bland annat Österrike. Anledningen till att man testade detta var att mälterierna ville ha en jämnare tilldelning, och en säkrare sortering på kornet.
Försommartorka – ett problem
-Eftersom man har problem med försommartorka i Österrike försökte man hitta kreativa sätt att se till så att maltkornet skulle hinna bestocka sig bättre på våren och få ett väl utvecklat rotsystem, berättar Per. Oftast är det detta som ställer till det för vårkornet. Man sår i april månad och för att grödan helt ska hinna etablera sig då är vi framme i maj – det är då torkan slår till.
-Vi har haft flera torra år här, konstaterar Max Landén. Maj och juni är det ofta väldigt varmt här – inte minst i fjol. Katastrofåret 2018 då torkan regerade över hela landet gick vårt vårkorn knappt över skorna.
Fördelarna med höstsått vårkorn i försöken var följande:
- Högre skörd, högre proteinhalt
- Högre andel fullkorn och högre hektolitervikt
- Skörd samtidigt som vinterkorn
- Sådd efter majs och sockerbetor
Per Landén konstaterar att antingen regnar det eller så är det torrt under säsongen – och det har förändrat sig tydligt över tiden under alla år som han har jobbat på fälten på Charlottenlunds gård. Forskarna talar om att vi kommer att få det varmare och varmare, och med mer regn på gårdens breddgrader och upp mot Mälardalen.
Utnyttja fälten optimalt
-Det betyder att vi måste förbereda oss mentalt på att förändra vårt beteende, konstaterar Mats Kilany. Den jord vi har den har vi, men om vi ska utnyttja den optimalt och så klimatsmart som möjligt måste vi hitta sätt att bruka den som fungerar. Det vill säga: bästa möjliga skörd med de medel som står till buds.
"Den jord vi har den har vi, men om vi ska utnyttja den optimalt och så klimatsmart som möjligt måste vi hitta sätt att bruka den som fungerar. Det vill säga: bästa möjliga skörd med de medel som står till buds."
Mats Kilany, Säljare
-Under flera år har vi talat med våra kunder kring försommartorka och hur man ska kunna jobba med dessa förutsättningar, fortsätter han.
Det finns såklart flera parametrar som spelar in. Men en sak skulle kunna vara att så vårkorn på hösten, så att utvecklingen är längre kommen när torkan väl slår till. Det som idag är okonventionellt, kanske är norm i morgon.
Eftersom Svenska Foder har ett upparbetat samarbete med Charlottenlund via projektet 6Tolv – och eftersom en av de sorter i de österrikiska försöken som gått mycket bra var just Prospect, som är maltkornsorten som Svenska Foder jobbar med – såg man det som ett bra tillfälle att verkligen testa på en areal på Charlottenlund.
Försök på 7 ha är roligare
-Vi hade ett fält med 7 hektar som vi inte riktigt hade bestämt oss vad vi skulle göra, berättar Frans Landén, den andre av sönerna Landén som jobbar i företaget.
När vi plockat upp sockerbetorna väntade vi så länge vi vågade att så – det blev den 28 oktober. Vi hoppades att väderprognosen skulle stämma och att det skulle komma regn. Och det gjorde det, även om prognoser inte är de mest tillförlitliga – väderleken är ofta väldigt lokal, det får man ta med i beräkningen.
Max fyller i:
-Det är roligare att ha ett försök på 7 hektar än att göra smårutor på 2×2 meter. Här har vi ett fält som i norr har skogslera och i söder, sandjord. När det blir torka kommer grödan troligen få det svårt i de södra delarna. Men vi kan följa vad som händer under tillväxten, var grödan tar stryk och när och varför. Man får en bättre uppfattning hur odlingen hanterar klimatet.
Prospect – en bra sort
-Just nu (feb -23) ser det faktiskt bra ut, det ser hyfsat jämnt ut med uppkomsten – oavsett om det är lerjord eller sandjord. Vi hade ju köldknäppen i december med 10-15 minus. Det är det kallaste vi har haft sedan 2009 här. Och det har Prospect klarat av – även om plantorna blev lite mer ljusgröna. Den stora utmaningen för oss tror jag blir vårvindarna på vissa områden.
Just sådd efter majs eller sockerbetor tror Per Landén är rätt.
-Sockerbetor och majs är grödor som kan hålla mer vatten, det betyder att när man sår efter dessa gördor får man ganska torr jord att stå i, och det tror jag är mycket bra.
Projektet löper på, och vad det blir av det kan man bara veta när man har skördat.
-Det här är ett väldigt roligt och spännande projekt för oss, och vad jag förstår är vi först med det, säger Mats Kilany. Men hur utgång blir det vet vi ju inte idag. Men för en intresserad växtodlare kan jag inte tro annat än att det är ett kul projekt att följa. Oavsett hur det går.
-Man skulle kunna säga: vi har alla förutsättningar för att misslyckas – men det gör det inte mindre intressant, skrattar han.
Fördelar och nackdelar med höstsått Prospect
Slipper rödsotviruset, tillskillnad från vinterkornet. Man får ett bättre och längre fönster för rapssådden, vilket är mycket bra. Däremot ska man vara på sin vakt mot sköldfläcksjuka, som kan uppkomma snabbt och explodera i fältet.
Projektet 6Tolv
6Tolv började 2014 som ett projekt i Svenska Foder där målet var att driva upp skördarna genom att tänka kreativt kring vete- och rapsodlingen. Målet var 6 ton raps, 12 ton vete. Det blev ett projekt som lät talas om sig. Engagemanget var stort. Det var ett omfattande arbete som gjordes bland de lantbrukare över hela landet, samt de säljare och säljchefer i Svenska Foder som var engagerade.
Nu kör vi igång projektet i lite mindre skala igen – på två gårdar i Skåne: Charlottenlunds gård utanför Ystad och Västergård utanför Tågarp och en gård i Örebro. Du kan följa arbetet i en facebookgrupp, vad vi ser för resultat. osv. Och vi blir otroligt glada för glada tillrop, tips, och diskussioner kring de här frågorna som vi alla brinner för. Vi vill ha en livaktig diskussion. Det är bara så vi utvecklas och kommer vidare.
